aaa dagen efter
*
HÖSTDAGBOK 15 november. Det kanske inte är Hamrens Sista Show, hoppet lever, ett mirakel kan ske på Parken på tisdag, ute sedan 08 i morse genom underströmmen, valde folktomma stråken, parkvägen, bakgatorna.
Det är två dagar sedan kriget kom hit. Klockan är 13.00, befinner mig i Stockholm, det råder undantagstillstånd, minnesstunder, landssorg, kontinentsorg. Det är en söndag, ett besök i Katarina kyrka, mycket folk, en omslutande stark stämning, en känsla av undantagstillstånd, 129 döda, 99 allvarligt skadade, de flesta ungdomar mellan 15 och 20, ett dåd planerat i utlandet, utfört av brottslingar inom landet, kommer utredningen visa, säger presidenten, utstuderade attacker mot Paris Södermalm, Paris Nytorget, och Zlatans hem och vardag, Stade de France, hård laddad oro genom porten till kyrkan eftersom man levt i en annan tid två dagar med en annan livssyn, insikten att jag kommer få leva med och mitt i kriget resten av livet, vi är måltavlor och ordet används från båda håll, terrorkrig, heligt krig, sjukhusen behandlar krigsskador.
Det får vara undantagstillstånd på nätet fram till onsdag.
Det får vara vitt.
Den enda relevanta essän är den om krigen och det som kom hit till Europa, det tredje, essän som berör de två första i expose och skillnaden, de krigen som Sverige stod utanför, vi står inte utanför detta.
*
Verkligheten återvänder snart, finns ingen anledning att vara rädda i detta krig och det är inget ord att överföra till barn eller folk med psykproblem har man tänkt, jag har levt försiktigare senaste tio åren, undvikigt platsen av stora folksamlingar tex, men aldrig varit rädd.
De ledorden präglar nu även statsmaktens inställning, och hela samhället, vi är mer försiktiga, och mindre rädda.
Krigsinsikten handlar om makthavare, beslutsfattare, att agera ändamålsenligt i läget vi befinner oss, inte reagera typiskt svensk och nonchalera en kris.
Vi kan närhistorien och logiken i den, det gick överraskande snabbt, IS har redan en stat med ledare, ekonomi, beskattning, produktion av olja, rättsväsende, försvar och utrikespolitik. Och utrikespolitiken är terror.
Det är sekulärmiljöer som är måltavlor.
Om man ska spekulera i sånt i det svenska hudvudstadsperspektivet, som beslutsfattare, myndigheter alltid måste göra handlar det i så fall om universitetet, landskamper, Pridefestival. Nytorget, Elitloppet, Finlandsfärjor, Ledinkonserter, Carolakonserter, sekulärmiljöer av gammelsvenska traditioner, midsommarfirande kanske. Om man slår till mot Drottninggatan, T-centralen är hälften av de drabbade av arabiskt ursprung, muslimer tex. Vi ska inte undvika dessa sekulärmiljöer, men stärka säkerheten.
*
Det går inte att publicera några andra essäer, och har undvikigt alla terroressäer, spekulationer av sannolikheten, vågskålen mellan de högerextrema och islamistiska, från vilket håll det svenska blodbadet kommer, befunnit sig i ett 50-50-läge, bränderna, Trollhättan, och de avvärjda islamistiska. Skålen som tippar över nu när landet skärper retorik och politik.
Underliga händelseförlopp senaste dagarna, berättelser innefrån Must, det besynnerliga som hände under fredagen, det var overkligt och dramatiskt och får vänta, sen två minuter efter vi skiljdes kom beskedet om Parisdåden, tittade på teve till 03.50 och den man skrev igår känns också fel, får vänta några dag, såklart kyrkornas vecka nu.
Essän igår om terrorkriget i Europa hette Primitivismens historia, berörde Breivik, Drottninggatan, Lundin Pettersson, bränderna i asylboenden, Bader-Meinhof, IRA, baskierna, och tillståndet november 2015, Must, det som hände i fredags.
Om man är övertygad om att man sett ett ufo och en utomjording kan man inte berätta det för omvärlden, då upplevs man som knäpp, och trovärdigheten slår i botten. Lite så känns det angående fredagen. Händelseförloppet timme för timme, det skulle låta som fiktion.
Kortfattat var det en fredagseftermiddag och kväll som handlade om terrorism, hade planerat penetrera utvecklingen i landet ur annan vinkel. Som om infon sökte upp mig, inte tvärtom. Som om jag alltid försöker undvika allt sånt, och den söker upp mig mer än andra.
Som om jag fick veta mer än andra i fredags, t o m makthavare.
Det var ganska alarmerande uppgifter om aktuella tillståndet i landet. Kändes lite överdrivet såklart och sedan några timmar senare ställdes det i helt nytt ljus. Jag grottar sällan ner mig i sådan massiv terrorinfo, en komplex mix av fakta och spekulation, och att de skulle ske timmarna innan det som hände i Paris är ett otroligt sammanträffande.
Jag vet inte hur mycket av infon från must man kan gå in på, kanske är känsliga underrättelseuppgifter, ligger lågt med den så kallade planen för Sverige, människosmugglarnas koppling till IS och deras organiserade verksamhet, uppgiften de har att skicka folk till Europa med uppmaningen att slänga passen. Det tyckte jag iofs lät väldigt sannolikt, att de värsta kriminella i regionen (som är smugglare) sympatiserar med IS, förefaller logiskt.
Huvudpunkten annars var att nästa fas i IS strategi är att ge sig på Europa, och det ska finnas en manual, en bok, ett manifest, som beskriver det. Och den fasen ska inledas nu.
Det var alltså detta jag blev undervisad kl 16.00-01.00 under fredagskvällen.
Och sen...
.................