dag 24
scen1
LEVA I FRAMTIDEN
Sam och Livia hade älskat.
Bråket handlade om manuset som tv4 gav kalla handen. Titeln 2052 kanske var katastrof som alla filmbolag och tv-kanaler hade sagt, titlar med årtal fungerar inte just nu.
Det är otidsenligt att göra framtidsfilm, framtidsromaner.
Framtiden är kanske alltid otrendig, tänkte Sam. Lördag. Förmiddag. Och i så fall är mitt liv ur fas eftersom jag lever i framtiden, tänkte han för sig själv i baksätet på väg till stallet.
Mer och mer snö. Fyra mil från stan. Här får man se upp för drivorna så inte valpen försvinner!
Tillsammans med hund hela helgen.
Bråkig hund, som hundtränar att bli hund med andra hundar. Gick dåligt igår.
GEORGIO I natt smäller det!
JULIE Japp!
GEORGIO Slogs du mycket i skolan?
JULIE Ja, ända till sexan då jag började med MMA. Kommer ihåg den dagen. Jag följde med OP. Det var januari. Som nu. Kom in på klubben och alla glodde! Efter den dagen har jag aldrig slagit någon.
GEORGIO I natt ska jag vaka. Upptagen mest hela helgen. Vi får höras på måndag.
JULIE Ja , vi får höras på måndag. Helgen är alltid stress, och aldrig mer än den här helgen. Det handlar mer om var och när man gör det, än hur man gör det. Har du tänkt på det?
GEORGIO Ja, det handlar alltid om hur och när och var och varför. När man skriver. Jag kan inte skriva för hand. Kan inte läsa det jag skrivit. Kan inte skriva om. Som Östergren som skriver om första kapitlet 30 gånger, och allt annat skriver han om 6-7 gånger. Jag har aldrig skrivit om nånting. Det kräver ju att man läser det man skrivit och kommer aldrig nånsin läsa något jag skrivit. Man måste ha ett nostalgiskt temprament för att kunna läsa sig själv, eller se på gamla foton, och jag är inte nostalgisk. Jag lever i framtiden.
JULIE Allt handlar om när och var....
GEORGIO Jag försökte skriva för hand en gång i somras men måste ju ändå skriva in det på datorn så totalt meningslöst. Blev dubbelt arbete! Det mest idiotiska jag gjort. Jag kommer aldrig använda en penna mer i mitt liv. Som Nietzsche. Han skrev allt för hand. Tog med blocket ut på promenaderna säger myten. Ja, står i brev också. När han kom på något stannade han och skrev ner det. Jag har allt i huvudet. Visst försvinner en hel del efter promenaden men gäller att inte ta för lång promenad. Gäller att inte tänka för mycket. Ibland tar jag för långa promenader och då försvinner hälften men har ju tillräckligt mycket stoff kvar i huvet ändå. Efter en halvtimmes power -walk finns brännbart stoff. Så det räcker och blir över hur som helst, och liksom inte brist på stoff som är problemet, det är brist på tid.
JULIE Allt handlar om när och var. Tid. Det vet jag. Det vet mauler. Det vet alla som sysslar med MMA. Tajming.
GEORGIO Igår försökte jag en ny grej: skriva på mobil. Fredagsblogg på bussen genom smartphone och gick åt helvete. Hela inlägget förstört. Allt handlar om HUR. Finns bara en metod: den metoden man använde när man lärde sig. Resten: ryggmärg, och den finns inte för hand för mig, och jag lärde mig genom fingerspetsarna , med tagenter.
JULIE Allt handlar om när. Gör man det klockan 08 blir det visioner, gör man det kl 14 grinigt och gör man det kl 17 humoristiskt. Lärde du dig inte skriva i skolan? Där fick man lära sig pennan
GEORGIO Nä. Jag lärde mig ingenting i skolan. Handlade om hur och var och varför. Jag levde i framtiden redan då.
JULIE Allt handlar om var.
GEORGIO Jag kan inte skriva hemma. Har aldrig kunnat. I det här lägenheten i alla fall. I den här lägenheten finns bara ett rum och där finns kök och tv och säng och i den miljön är det omöjligt att skriva. Primalrum. Bara tre saker möjliga: äta sova dö. Och tv. Trodde det skulle funka på bussen men var för mycket skräniga tonåringar och pensionärer
scen2
BRAND
Det är år 2052.
Statsminister Ashmed al bin Mohammed är på väg upp till ett möte med Säpochefen.
Läget är allvarligt.
Situationen mycket farligare än vad media rapporterat. Bilbränderna i Tensta och Husby. Bara vanliga svennehuliganer. Men samtidigt pågår något mycket större.
scen3
FRAMTID OCH DÅTID
scen4
SOLVATO
scen5
MOSAIQUE FACE