Fotboll i Europa
FOTBOLLSHISTORIA
FÖRE OCH EFTER ZLATAN
Brexit. Torsdag. United är de brittiska öarnas hopp i Europa League. Efter Arsenals stjärnsmäll (totalt 2-10 mot Bayern) i CL sluter britterna ledet ikväll och de flesta, oavsett klubbtillhörighet i ligan, hoppas att United återupprättar hedern ikväll borta mot Rostov. Det är stor prestige mellan ligorna i de europeiska sammanhangen, bröst har slagits blodiga när man var för sig, tyskar, britter, spanjorer, italienare, skrikit ut egna ligan som bäst och vackrast. När Malmö krigat internationellt på slutet har de representerat Allsvenskan, hela Sveriges status, det är bara de mest fanatiska i firmorna som inte är inne på den linjen, de som inte är särskilt fotbollsintresserade.
Man trodde verkligen att Premier League skulle prestera bättre i CL i år och man är lite skakad efter gårdagen, risk att man överskattar även United. Grundtanken är ju annars att det står mellan Roma och United, och kanske Celta V och de två tyska representanterna, klassblandning i fråga om liga, glappet mellan de fyra stora och resten, klasskillnaden större i denna cup, när det handlar om lagen bakom storheterna. Lag 3-10.
United är alltså bara sexa i Pl i år och förra året och håller till på skuggsidan men normalt ska de besegra Rostov borta som hemma, livlinan Old Trafford finns i bakhuvudet som Barca hade hemmafajten i tankarna borta, kanske är kryss mest logiskt, om man hålla på med förutsägelser. Rostvo har kryssat hemma mot Atletico och Zenit nyligen, förra året 0-1 hemma mot topplaget Atletico. De slog Prag med 4-0 denna säsong hemma, Prag är väl på nivå med Köpenhamn och Malmö.
När jag var liten fördjupade jag mig i Busby Babes. Skrev om dom. Hur gammal kan jag ha varit? 13, 14 nånting. Ett ganska seriöst delprojekt . En sportidning! Blev två sidor, en tecknad serie. Flygolyckan 1958. Åtta i laget dog. Ungefär som Kameruns landslag senare, ungefär som det ryska hockeylaget i nutid. Busby själv överlevde. Men inte den stora sjärnan Duncan Edwards. Man funderade redan då minns jag om det var en grandios mytbildning eller rena rama tragiska sanningen, "det bästa klubblaget i historien". Fotbollens framtid som raderades ut, Englands nationstomme, de mest lovande. Unga killar, Bobby Charlton en av dom, runt honom byggdes det nya laget sen, ur ruiner, Geoges Best värvades. Det tog tio år, sen vann de Europacupen.
Om inte olyckan skett hade det inte tagit många år.
Förknippar alltså Manchester United väldigt mycket med sextiotalet, Busby, epoken Charlton, olyckan som saknar motstycke inom idrotten.
Men finns mycket annat såklart, historien gick vidare...
Tiden före Zlatan, det var tiden med Sir Alex. Nästan trettio år, stjärnor kom och gick men annars är det klubben man mest förkniippar med klubbkänsla, Rooney och Beckham och lirare trogna Trafford. Inför 2017, när man missat CL, var man tvungna tänka modernt, göra en Real, ta fram plånboken, satsa på dyrgriparna. Sälja biljetter, tröjor, osv. Det blev Zlatan i första hand, Pogba i andra hand.
Zlatan har aldrig nickat fler mål än under denna säsong och det är självklart målmedvetet. PL är förknippat med närmål, huvudmål, inläggsmål, Zlatan är perfektionist och huvudspelet har varit hans sämsta sida har han själv sagt, inför ligabytet satt han timmar hemma och studerade Ronaldo. Han lärde sig detta också. Tricket att bara sätta pannan till. Hålla nacken stel och blick stilla, fixera, möta bollen. Utan rörelse. Hänget. Tricket att nicka med höften och benen.
Ännu en bra säsong och tänket att bara målen räknas lever starkare än nånsin, 15 i ligan är bra och det är nog tre matchers avstängning är nog också bra, men inte bra när det gäller skytteligan. Tänket lärde han sig av Capello men det tog tid att växla om, från snygga mål till många.
I Ajax och där i Juve blev det många vackra fullträffar men inte så många, lika många i Inter sen, på hälften så många matcher. Det är skitmål som uppskattas i PL, (ett topp50 i Zlatanmållegenden, ligafinalen mot Southampton). Det har varit flera grypmma otroligt snygga mål i Pl i år och efteråt har målskyttarna fått ursäkta sig för pressen...
Tänkte köpa Zlatanböcker idag. Tänkte grotta ner mig i denna saga. En sanslös svensk historia. Floran svämmar över alla brädder, den senaste boken innehåller allt sportsligt, statistiskt, namnen på alla lagkamrater genom karriären och det är rätt många, men det var för mycket zlatanism, för dyrt, för mkt kommers.
Märkligt att inte Jag är Zlatan del II har kommit, boken om frankrikeåren, förlag och spökförfattare lär ha legat på, men Zlatan vill inte slänga ur sig saker för pengarnas skull, han vill kvalité, samla på sig mer för att ha något att berätta om. Han måste ha mycket. Kanske bryr man sig inte så mkt om 50 mille (var det summan han fick för första?) om man tjänar en miljard på fotboll och hundra mille på en dags reklamfilmning i en bil. Blev ingen zlatanbok, kom hem med Englunds Jag kommer ihåg, Jan Gs senaste, amerikanska jeansen, Noréns Efterlämnat och Everdahls Bildningsakuten.
Ikväll det bästa: den riktige Zlatan.
Inga jävla rekordböcker...
Inga zlatanbildningsakuter.
Tv9 sänder matchen lajv!