hamren
HÖSTDAGBOK måndag. Vm-tävlingen har utvecklats till en duell mot Nybrink, åttarättarna har tagit en position långt bak i fältet, efter ringrosten, den svaga inledningen, kanske lossnar med två lopp i kroppen. Det är en miljard i jackpot på tisdag, Eurojackpot.
HÖSTDAGBOKEN. Tisdag kväll. Väntar. Aftonen med Veckans Brott.
Herregud vad tiden går fort. Bara fyra dagar kvar nu till rysaren, Hamrens sista show, smaka på den. Naglarna är nästan helt borta. Sajtens besökare har varit två nationaliteter genom åren, danskar och svenskar, sajten är neutral. När vi sitter här om en vecka vet vi vilket land vi ska heja på i Frankrike nästa sommar...
Senaste året har en rookie bland raser och nationaliteter dykt upp bland stammisarna, Kanada, först misstänkte man Husse men kan det inte vara, skulle kunna vara bröderna Sedin? Börjar få upp starkare och starkare och starkare feeling för Sverige för varje dag som går, skulle vara en bragd och ett lyckolyft landet behöver, fixar Zlatan landet genom playoff är bragdguldet 2015 givet....
Om juryn vågar.
Om jag var Zlatan skulle jag göra en Sartre, tacka nej.
*
Om Zlatan går till EM har aldrig bragdguldet varit mer självklart, vår störste idrottsman genom tiderna som aldrig fått priset som årets bästa idrottsman, nu är det kanske sista chansen, när man analyserar fenomenet finns bara en förklaring till fiaskot...
Det är stockkonservativa svd som är ansvariga, och bombhögerns reaktionära männsikosyn blir aldrig tydligare än när det rör utmärkelser. De bär en fördom hur människor ska se ut, låta, vara. Det är många gammelsvenska idrotthjältar i juryn. De speglar sig själva i pristagaren. De ska åka skidor, vara vita arier, bara scrolla listan av blåögda vinnare, de enda ickeblonda är Stefan Holm och Kalla, men de uppfyllde svds gentest på andra sätt, släktträd, rötter, trots de yttre defekterna uppfyllde de etnicitetskraven, Kalla på moderns sida.
Hon slank igenom trots det finska blodet, fick dela priset med blondiner.
Det var efter lång strid bland de blonda i juryrummet (det står i statuterna att rasenhetligheten bland medlemmarna som röstar inte får luckras upp) där svenskheten debatterades fram och tillbaka under timmar, många ville prisa Kajsa och Carro en andra gång, och många (de med efternamn som slutar på son) föreslog Anja, en tredje gång....
En jurymedlem med efternamn som slutar på strand hotade lämna om inte Ferry fick priset.
*
Anja fick priset för lång och trogen tjänst ett år, och vilken tjänst har varit längre och mer trogen landet än Zlatans, han har inte bara burit fotbollen på sina axlar tio år, han har burit hela idrottslivet på sina axlar, och ingen förstår svd....
Svd har för länge sen placerat sig två hack i ytterlighetsideologin bortom Samtiden och Avpixlat, svd får SD att framstå som marxister.
Kanske är så som vissa säger att ingen bryr sig om bragdguldet längre, men om inte Zlatan får priset, då kan de ju lägga ner allt, då är utmärkelsen i historiskt perspektiv ett stort skämt från början till slut.
Som Joyce och nobelpriset ni vet...
Och vem bryr sig om nobelpriset idag?
*
En intensiv helg med två släktträffar, mingel dygnet runt. En social dusch. Och svenska nöjeslivet inkilat mitt i allt också, nattlivet. Det man varit färdig med under tio år.
I teorin är nattliv motpolen till hälsofreaklivet, träningspoddandet, ner till parken och jogga runt, höstlivet. Tog upp det två gånger i våras som sociologisk studie och man är fortfarande färdig...
Människan är en motsättning och alla måste leva efter den insikten, människan behöver både dans och eftertanke, lotto och trygghet, sång och skratt och svett, big burger och trimmning av ben, höft, bål, kaloriförbrännande träning och cruches, ab-tucks, armhävningar.
Hälsofreaket, Lanefeldtaren, är mkt mer provocerande än Färjanfolket, de som är som folk....
Som sajttema skrämmer det mer, också.
Jag tror jag ska skriva en essä om Viking Line...
*
Ny årstid, nytt land, ny dag, sajten måste ta upp teman sajten försummat.
Listan på 10 brinnande akuta essäer, de mest dagsaktuella.
Bragdguldet, Nobelpriset i litteratur, Playoff.
Och några som var aktuella på 1900-talet. Punken, Ranelid, Generation Köttberg och X, de är topp-3 den här veckan innan playoff.
Om idag dök ett nytt upp i Nyheterna, De Ensamkommande Flyktingbarnen. Det är helt otroligt...
Man lovade sig själv att inte syssla med temat under november, sista ordet sagt här, och så strömmade det fram igen... Björklund i svt häromdan, Ranelid i Bingolotto, och idag: Löfven och Margit Silberstein.
Det var den kanske mest absurda text jag nånsin läst, den som publicerades på svt idag, vilken planet kom den ifrån.
Man kände: jag får fan skriva en essä om de ensamkommande flyktingbarnen också...
Den finns längre ner på sidan.
*
Och innan den, synopsis om till en essä som ska heta Det Svenska Nöjeslivet.
När man passerar 30 blir helgerna fredagsmys och går man ut måste man ta på sig sminket och låtsas att man är 25 år, såklart, helt avstängt länge men man kan vara Oldsberg, bejaka skrattet och musiken och nattlivet livet ut, tänkte man en lördagkväll i april, första gången på 10 år....
Man kan roa sig på olika sätt, nykter partnerkväll med dans, eller en onykter polarekväll, som i lördags igen, man måste tacka för den kvällen.
Tack för en häftig ball kväll!
It meant a lot to me, som det heter.
Pluskontot övervägde minuskontot, mest positiva saker, fyra getingar i nöjesrecentionen.
Glada dörrvakter, glad personal, trevlig stämning rakt igen, humörlyftet det ska vara. Ett fullsmockat kaos överallt av människor i alla färger och åldrar, man känner att man är en del av Sverige, den känslan.
På minuskontot: fel stad, fel stadsdel, för mkt spenderande av pengar, man kan lågbudgeta, en lagom berusning för 66 kr, istället för tusenlappens bjuddrinkar, dricks, spel, dessa fem jävla timmar mellan 22-03.
Sex lokaler i ett nöjeskvarter, fyra där vi stannade till. Dörrvakter överallt. Helt ok, när de är så här trevliga...
När jag polaresuddade mellan 20-25 hade man tydliga regler och mål med kvällen, sex timmar, 50-50 vad gäller polaresnack - främmande människosnack. Precis så blev det i lördags, dessa öden man möter är målet, en man som hade cancer och genomlevde sina sista dagar, sa han, ska alltid minnas hans leende, hans ord, och kvinnorna med slöja som jag mötte på hemvägen som slog sig ner brevid och började sjunga och man byggde broar och brobygget kan vara att ryta till, när flosklen som exploderat i år "svenskar är rasister", det uttrycket har blivit en farsot, efter snacket om hur vackra de var i sina slöjor kändes det helrätt att säga att de var fula i mun. Vi måste få ett slut på det snacket. Det är en återvändsgränd, jag vet inte vem som skapade myten om den svenska rasisten, men mest är det Jan Sherman.
Vet inte vad det blir för land 2016, om vi ska fortsätta kalla varandra rasister... Går sån ryktespridning, såna vanföreställningarna att stoppa, nu när de slagit rot?.
Nu handlar allting om att berätta den sanna historien, att svensken är empatisk och tolerant och kärleksfull för att vi alla ska bli det och vara det, det är enda vägen i brolandet. Jag sa, "svenskar är INTE rasister, res till Grekland, Finland, Ungern, Frankrike, Danmark, Spanien, England, hela EU, där finns svaret".
Vi stötte säkert på 1000 olika människor i lördags, olika färger, inte en enda arg och otrevlig, inte en enda rasist.
Det har verkligen skett ett stort omslag den här hösten, maktskiftet har med procenten att göra, numera är det 50-50 upp till 30årsåldern, och det är en annan essä som kommer nästa vecka, vi måste finna en annan väg, bort från snacket som naglat sig fast och sprider sig som ogräs, som innebär polarisering, att gammelsvenskarna är rasister, det som ALLA säger hösten 2015, och omslaget tog polaren på sängen också, han som annars är mkt tolerant, lever mitt i mångkulturen, det var besöket på minsta baren.
En skönhetsdrottningservitris gick runt och charmade, och när vi gick "kom tillbaka snart igen", och polaren frågade "va kommer du ifrån?" och hon röt till blixtsnabbt "Sverige!", -jo, jag vet, men jag menar, vilket land..? - SVERIGE.
*
Polarerelationer är som partnerrelationer, det höll han inte med om. Polarekvällar är inte som partnerkvällar, det håller jag med om.
Men de funkar på samma sätt, de har en livslängd på 7-10 år. Sen bryter man upp, så har det varit hela livet, med polare och kvinnor, inte bråk, inte konflikt, bara miljöombyte, man är superless på rösten bara, när man bryter upp känner man sig fri.
Känns helt absurt att fundera på var de bor idag, vad de gör idag...
Han påstod att vi känt varandra i 10 år, det stämmer inte. Fem år. Vi har fem år kvar av vår vänskap, bara vi ser till att ransonera umgänge.
Blir det för tajt är livslängden kortare, men jag känner att vi har många år kvar.
Finns bara en som jag återtagit kontakten med, bäste polaren 10 år detta millenium, vi bröt, pausade två år, nu träffas vi igen ibland, har också något fortfarande att ge varandra.
*
Han jag mötte i lördags är en jobbpolare, festpolare. Den andra mer PT.
Det får bli ett par såna här festkvällar per år, som det blivit i år, absolut, det som krävs är förberedelser, man måste vara inställd på garv, annars kan det slå över åt det andra, fest som något negativt. Helt mindfuckat. Kommer alkohol in i bilden offrar man två tre dagar efteråt, då måste man fan utnyttja de fem timmarna på rätt sätt... (blev iofs inte bakfull, varken psykiskt eller fysiskt, vaknade piggelin).
Vi hade inte träffats på länge, naturligt att det blir fotbollssnack då, helt ok (helt oksamtal men gillar inte psykologi, privatliv, snacket om Oss Själva, det som handlar om mig, färdig med sånt, själva grejen med att träffa nya människor är att slippa snacka om sånt, gamla kvinnor, jobb, minns knappt själv vad jag jobbade med för 15 år sen).
I 50-50-kvällen gäller det att välja rätt plats, och samtalsämnen. Finns ställen där alla pratar med alla, och finns ställen där ingen pratar, helt meningslöst för det andra 50-målet. Möta-Sverige-målet, de främmande. Oldsbergkvällen, gäller att hamna i Göteborg.
Egentligen ska man bara gå ut i Göteborg.
För det första 50-målet, polaresurret, har alltid varit Just D-kvällen. De skapade alla låtar på det sättet. Träffades på krog på kvällen, öppnade alla kranar, slängde kräft, spånade, spånade, spånade. Man kan inte jobba eller skriva med alkohol i blodet, men ideerna flödar, människan blir spontan av alkohol, det måste man utnyttja. De sprutade ur sig låtförslag de tre första timmarna efter boozeintaget, sen gick Wille hem ensam, och skrev klart hela texten på det genialiska sättet dagen efter, de genialiska rimmen som står ut i svensk musikhistoria som han visade upp för gruppen dagen efter, de hade funnit en gyllene metod, mata låt efter låt ur den kvarnen.
(Ungefär så här gick det till: P.P. berättar om sin resa med röda linjen till förorten, Wille vrålar: det gör vi låt av! G.G: vad ska den heta? Tre Gringos!!!!!!! Toalettlåten garanterat P.P-ide efter en bira, jullåten också, och Dingelidong, och Dominiqa P-låten, PP svor på GG, och kallade henne Subba, och Wille: vi gör låt som heter Subba.... Nä, Hubbabubba, Subba-hon är som ett Hubbabubba...)
Tvåstegsraketen, som gjorde Just D outstanding enastående lyriska-one-of-a-kind, varje låt en underbar ide, och sen de makalösa rimmen. Vi är seriösa - med betoning på ösa, Vi är anspråksfulla- med betoning på fulla....
Det är klart att det är det som är syftet med polarekvällen, spruta ideer, slänga käft, som man kan använda dagen efter.
(och syftet med all alkohol- kreativa utlösningen)
*
Lördagkvällen skapade tre filmmanus, två romaner och tio essäer, och sen på söndagen läste man Jan Gradwalls slag för idelösheten i DI-weekend, ideerna är problemet, skrev han, inte lösningen. En rolig krönika, en mycket rolig ide. Han har ju såklart helt rätt att genomförandet är 95 % och ideen 5 %, men samtidigt var det ett sista credo för den ironiska generationen, vi som blev vuxna samma år som ideologierna dog, året när muren föll, historien tog slut.
Den idelösa generationen.
Han syftade kanske inte i första hand på politiken, mest på estetiken och affärsprojekten.
*
Men vinklingen "hämta allt inom dig, skit i influenser" lät gammalmodig, numera är det tvärtom i "kulturprojekten", allt hämtas utifrån, allt är influenser.
Det ska vara femti-femti i essän, konst.
*
Nu har man suttit två timmar och skrivit Essän om Essän, uppsatsen om Ideerna, Veckans Brott närmar sig, och de Ensamkommande Flyktingbarnen kommer få en kriminell vinkling.....
Fenomenet har bytt fokus, handlar om en kriminell explosion av sällans skådat slag.
Fenomenet av orsak och verkan, det handlar just nu mest om smugglarna. Guldgruvan för de värsta kriminella gängen, de som utnyttjar situationen.
De orsakade inte fenomenet, men de orsakade explosionen.
*
Essän om Viking Linde först, Just D... En svensk sociologisk studie med genperspektiv och genusperspektiv.....
Förra hösten blev det nöjeskryssning och det var 15 år sen och samma feeling där innan som i lördags, man var mest rädd. Hade inga förväntningar att det skulle vara kul. Oron fram till incheck, luftgång, tusen pers trängdes, då försvann den, man var en av dom.
Efteråt sa polaren jag reste med: skriv en novell om resan. Lät skumt men faktiskt en klockren ide. Inte en novell, en roman. Eller ett filmmanus. Det var Sällskapsresan uppdaterad. Ett kapitel för varje människoöde man träffade på. Vilka scener. Varje karaktär, en historia, ett kapitel.
Och den sociologiska studien!
*
Veckan efter tänkte man, fan, allt förändras ju, även nöjeslivet...och behovet är evigt, mänskligt, naturligt... och självklart måste man unna sig nöje och fest som alla andra, det är bara att släppa all erfarenhet, gamla bilder, fördomar, man måste vara följsam och om detta är nya tidens nöje är det bara en asocial fördomsfull reaktionär kverulant som inte roar sig, släpper loss, dansar.
Nöjeskryssningen till havs är baktalad av min generation.
Nöjeskryssningen till havs är hånad.
Alltid kallat ett ras, lägre form av nöje och kulturyttring än andra, nu upptäckte man att det var helt förändrat.....
Nöjeskryssningen till havs förra hösten chockade på fyra positiva sätt i rollbesättningen, den geografiska spridningen (verkligen hela landet!), den gammelsvenska genuppsättningen, åldersstrukturen, och könets.
Man hade förväntat sig att vara en alien och det var precis tvärtom, man passade in som hand i handske, ingen kunde passat in bättre. Nöjesresan som botemedel mot alla nojor, den främsta, åldersnojan, botades för två röda, man var ju medianens median på båten.
Börjar arta sig till ett reklamutskick för Viking Line detta.
18-80, åldrarna... Och tanken på att den rasenhetliga genefieringen var trippens stora lyft vill man inte ens tänka, känns obekvämt, men varför ska det vara så egentligen? Ett kapitel i romanen får beröra det. I mångkulturen får man leta upp kulturyttringar som man blir glad av helt enkelt. Så kommer det ju vara i framtidens Sverige. Inte konstigare att gammelsvenskar festar tillsammans än att afrikanerna gör det, och de syrianska festerna, latinos med sina klubbar av salsa. Och så vidare. Nöjen som bygger på dans, musik, kläder, stilar, genrer, detta som skiljer oss åt, och även vanor vad gäller mat och alkohol. När man pratar integration menar man andra saker i första hand. Andra saker än utlevelsen, det dinonysiska, sexet, den stora kärleken, osv. Det har verkligen skett ett omslag inom oss den här hösten som beror på befolkningläget rent procentuellt, nu när vi förlorat den majoritet all altruism förutsätter, när man är i numerärt underläge kan man inte vara generös på samma sätt längre, vi har inte makten längre att skämmas över oss själva, kulturen, nöjena, vår musik, kärlek, vår framtid.
*
Den största chocken på båten var den totala kvinnodominansen. 60-40-fördelning totalt, 70-30 i barerna och danslokalerna, och 95-5 på dansgolven. Nä, det var max två på femti, fyra på hundra, två procent grabbar och gubbar.... Man tyckte synd om tjejerna. En förbannad plikt att ställa upp. Och dansa.
Jag kan inte dansa och det var gammelsvensk fest och då ska man inte kunna dansa.
Fördomen innan var att det är vrak som reser och kunde inte bli mer felaktigt, det var så medelklassigt och tvärsnittigt det kan vara, företagare, en stor grupp psykologistuderande, och hon jag dansade mest med var adlig med gods och herrgård i Skåne. Hon blir tre kapitel i boken. (60 år, kropp som 20 sa polaren, när hon bjöd upp trodde man på två låtar, blev femti, slet mig till andra, då slet hon tillbaka, vilka scener, tjugoåringarna brevid skrattade).
Jag hade ingen syn. Inga glasögon, linser. En förutsättning.
Romanens upplägg är en allegori. Eller ett sociologisk studie, ett dygn av matriarkat, metaforen för samhället, förvandlingen.
Och då måste det bli en varm naken bild av matriarkatet.
Kvinnor som byter plats med män gör det på alla sätt och skapar samma roller i hierakin, uppdelningen i striden om makten. Här fanns alla ur Midsommarnattsdröm och Hamlet, ur Sällskapsresan, det som var män på 80-talet är kvinnor nu, hon som var stupfull omedelbart och hånglade sig fram hårdsminkat trettioårsmässigt, ett feminint slagsmål skymtade också förbi (!). Det kändes som lagom måttlig alkolholkonsumtion annars, för oss och alla andra, jag var överhuvudtaget inte inställd på något supande, raggande, i efterhand borde man varit det och hade man fördjupat sig i alla sällskapsjuka existenser hade det blivit en roman på 500 sidor.
Mest spännande var gänget vi stötte på vid avgången, han som bjöd på öl och kvinnor.
Men de man minns mest var de andra Sven Melander-kvinnorna. Två attraktioner på kvällen, utan glasögon gissade jag på 27 (desperadoåldern), men kunde varit allt mellan 20-40, hade höga positioner i något teleföretag, besökte vår hytt på morgonen, undrar om de sovit. Ja troligen en timme och sen tagit en sup till frukost, sen rökrummet halva dagen, och gick runt skränande och vrålande och pang, det givna slutet, tragedin, tårarna. Sjukvårdare mitt i trappen, för att dämpa hennes smärta efter fallet, benbrottet.
När kvinnorna tar över makten tar de över alla roller, Melanders, alkoholens, konsumtionen snart helt utjämnad i landet.
*
Det har slagit i taket, sa Björklund i svt förra veckan. Från en redan hög nivå, sa han. Han och Löfven och alla politiker i riksdagspartierna är medvetena om att situationen är akut, ohållbar, det som pågår kan inte pågå en månad till. Förut fanns kalkyl att köpa tid under vintern (lägre antal när snön kommer i slutet av december och kylan feb-mars) men nu har alla övergivet den tanken angående den andra strömmen, de ensamkommande, de är i händerna på folk som inte bryr sig om kyla och snö.
Just nu handlar allt om den strömmen, smuggelverksamheten som exploderat, den som måste få ett avslut. Det är på nivåer nu bortom allt, bortom allt, bortom allt förnuftsresonemang och analytisk greppförmåga, bortom all poltik, bortom all rim och rison, bortom all möjlig samhällshantering.
Det handlar om en hel ung generation som vill bort från misären, handlar om 50 miljoner inom en nära överskådlig tid, oöverskådliga siffror även inom denna mandatperiod.
När statsministern ser explosionen i siffror dag för dag vet att det inte längre är en framtidsfråga, det är en kollaps som väntar under hans styre. Det är hans ansvar, helt enkelt.
Samtidigt vill svenska makthavare väga ord, begrepp och formuleringar.
Stänga dörren, när det inte finns någon dörr att stänga. Stoppa strömmarna, när stömmen numera är i händerna på de största kriminella nätverken i kontinentens närområde.
Dirigera om strömmarna, det mest använda uttrycket, när strömmen styr sig själv, via sms. Löfven använder det uttrycket när han uttrycker sig offentligt denna rysarvecka, dirigera om strömmen, till övriga EU. Det är så det måste gå till. Ett gemensamt ansvar.
Jag har svårt för partitänket, partitaktiserande, särskilt så här tre år innan nästa val när ansvaret är avlägset. Igår kom ett politiskt parti med nytt flyktingförslag igen. Det var inte SD. Det andra stora. Allting handlar om signalpolitik, och å ena sidan stoppa eller dirigera om de båda stömmarna och å andra sida ett dribblade med juridiska begrepp som funkar i det politiska, partisammanhanget.
Alla politiska företrädare ska ha blivit upprörda över Margit S-texten som publicerades på svt igår kväll.
Idag har jag hört att de svurit över den, off record, det som sas där var en provokation monumental, två uttalanden från Margit S och Inrikesministern om bristen på "human flyktingpolitik" och "brott om FN-stadgar om mänskliga rättigheter", det handlade alltså om landet Sverige, som tagit den politiska altrusimen till en nivå inget annat europeiskt land varit i närheten av någon gång i historien. Sverige har tagit sitt ansvar, sa statsministern 24 oktober, rent numerärt har Sverige under 2015 bidragit humanitärt för 210 år framåt, den matematiska jämförelsen med procentuella genomsnittssiffran för samtliga EU-länder, Löfvens humanitära ansvar är fullgjort bortom alla tidsrymder och världshorisonter. Det är dessa perspektiv som skapade tvånget att skriva essän om de ensamkommande flyktingbarnen.
Och ett annat understatement som en annan företrädare för det näst största politiska partiet yttrade till en journalist sent på söndagkvällen (insikten från deras debatt som ledde fram till nya förslaget), också off the record. "Sverige befinner sig i ett katastrofläge".
Vill inte spä på folkoron, vill inte skapa någon känsla av apokalyps och panik bland folk och fä, men nu handlar det om makthavare, och deras roll är att agera vid kristider.
Insikten om tillståndet har nått de politiska makthavarna, och då trodde man att det nått de journalistiska makthavarna också, men tydligen inte och det är därför essän om de ensamkommande flyktingbarnen skrivs idag.
Det är Margit S som ligger bakom den, till hundra procent, om jag inte läst det hade den inte skrivits.
FLYKTINGKRISEN
de ensammankommande flyktingbarnen, Löfven, Margit S.
Det har slagit i taket, sa Björklund i svt förra veckan, och han kommenterade begreppet ensamkommande flyktingbarn som missvisande samtidigt. "Det handlar om grabbar i övre tonåren". Och nu ska en utredning ta reda på varför fenomentet slagit till exposionsartat just nu den här hösten.
Dagen efter skrev aftonbladet på nätsidan "500 ensamkommande på en dag, en hel generation på flykt", och illustrerade det med en bild på en trettonårig flicka.
En kille och en tjej placerades på ett podie på en scen framför en publik och svt spelade in deras översatta samtal. Tjejen var vice ordförande i de ensamkommandes förening, killen var nyare anländ. Deras situation och historia var likartade.
Jag är nästan säger på att killen var från Eritrea, samtalet gjorde ett oerhört starkt intryck.
Han beskrev hur har gick runt på flyktinglägret i hemlandet där han befann sig och började prata med två män. Smugglarna han sökt upp, eller smugglarna som sökte upp honom snarare, lovade att ta honom till Europa. För 3000 dollar. Han gick avsides och pratade med modern och hon gav honom tretusen och sen sjussades han till Egypten, plötsligt kedjades han, skräcken började. De krävde nu 20 000 dollar för att ta honom till Europa. Han måste kommit från en välbeställd familj, inte många som kan fixa fram 200 000 kronor så där, han fördes till Sverige i skräckfärd, hela den här fångentiden var terror, tortyr, killen satt på scenen och grät när han berättade, och sa "ingen ska få behöva uppleva det jag upplevde". De skickade fram pappersdukar flera gånger till scenen, det var en intelligent kille, gripande, så jävla sorgligt, så jävla fett vidrigt sorgligt allvarligt talat, och så jävla rasande man blir.
De två ungdomarna var inte föräldralösa, det var inte situationen i flyktinglägret eller situationen i hemlandet som gett honom mardrömmen och den psykiska skadan för livet, det var smugglarna, ett råbarkat grovt kriminell organistation som gjorde enorma pengar på att fängsla och tortera barn.
Man känner att man måste förekomma den där utredningen och förklara vad fenomenet ensamkommande flyktingbarn kommer av, hur och varför nya mest lutraktiva kriminella marknaden uppstod.
Det är samma orsaker varför HA och de svenska gängen satsar på krogar, droger. De hittar dit, där pengar finns. Där kriser uppstår, finns pengar att göra på desperationen. De gjorde snart grova pengar på båtarna över medelhavet, marknaden har funnits länge men marknadsexplosionen började där, de övergav all annan kriminell verksamhet och fanns snart vid varenda läger överallt, Jordanien, Libanon, och sen spred det sig som en epidemi.
Nu när fenomenetet blivit en böld har det spridit sig överallt från Serbien när filmkameran åker fram till länderna längre bort i Asien med tyngdpunkt Afghanistan, och åt andra hållet, norra Afrika, och inte bara överallt där flyktingar finns, överallt där barn finns.
Smugglarna har blivit 2010-taletsfenomenet framför andra och debatten har bytt fokus, den som kallades Den Ensamkommande Flyktingbarnen heter De Utnyttjade Smugglaroffren och handlar numera om en kriminell explosion av sällans skådat slag, om smugglarna, guldgruvan för de allra värsta kriminella gängen, de som utnyttjar situationen. De orsakade inte fenomenet, men de orsakade explosionen.
Och sedan ett halvår har alla lastbilar ett gemensamt mål: Sverige.
Verksamheten expanderar dag för dag enligt alla siffror och finns inget slut, eftersom antalet barn i världen är oändligt, och hela tiden nya områden, länder att hämta från.
Det är uppe på svenska nivåer som inte går att ta in och det går inte att relatera till något svenska sammanhang överhuvudtaget, pratas om 40 000 i år, och 500 per dag, alltså tjugotusen per månad.
I det korta framtidsperspektivet på ett halvår kan man alltså kalkylera med att svenska årskullarna, nittiåttorna, nittiorna kommer bestå av 50 % afghanistanier, de manliga kullarna på 50 000 fördubblas, om det är sant som Björklund säger att nästan alla är män och ur ungefär samma åldersgrupper. Man har försökt analysera hur svenska samhället ser ut när de är mellan 20-30 och skaffar sig egna familjer, barn, boenden, men det är omöjligt att ta in. Man börjar nästan få känslan, att Löfven och Alice Bah K inte heller är färdiga med samhällsanalysen, man får inga direkta hintar om det, mer än att enkla jobb måste införas (kan verkligen en regering "införa jobb" 2015?), och i så fall inriktad på denna grupp, de måste ju in i sysselsättning fort, och den mer peppande formuleringen "spännande med ett helt nytt land med helt ny befolkning".
*
Statssammanbrotten i Irak och Syrien medförde två saker, terrorgenomslaget som satte Syrien i världspolitikens epicentrum, och det som sen placerade in Sverige i samma blickfång, flyktingströmmarna.
Strömmarna ur samma källa i olika floder, de är två till antalet. Den ena är lätt att förstå och beräkna, den andra tog alla på sängen, och för Löfven en större mardröm eftersom den är svårare att analysera till antal och svårare att styra. En partiledare sa förra veckan: det handlar inte om ensamkommande flyktingbarn.
Det var Jan Björklund som intervjuades i svt och han klargjorde några saker angående flyktingkrisen och kanske är det självklarheter för Er belästa. Jag har inte läst en enda tidning den här hösten, varken nät eller papper, det måste ha skrivits spaltmeter om de båda strömmarna som pågår, all den info jag tagit in kommer, siffrorna som redovisas här från uppgifter från teve, dokumentärer och nyheter, det som sipprat igenom min egen hårda zappcensur. Jag vill tänka på annat också. Jag vill leva livet. Också. Det är kort. Livet. Det är nästan lika kort här som i Afghanistan. Jag vill tänka på situationen i landet två gånger i månaden. Det är en rimlig nivå.
*
De två parallella flyktingströmmar som pågår i skrivande stund befinner sig på en nivå som inte går att greppa socioanalytiskt. Den syriska befolkningen är utspridd idag, främst i Jordanien, Libanon, Tyskland, Sverige och Turkiet. Det råder misärsituation i lägren i grannländerna dit alla flydde i tron att kriget en dag skulle ta slut. Det som sedan skedde sista veckorna i somras var att den spreds som en löpeld, insikten att kriget aldrig kommer ta slut. De började gå. Folkvandringen inleddes. När någon börjar gå börjar alla gå, det är så en ström uppstår, det skedde som genom ett fingerknäpp en dag i början på september. Resorna över Medelhavet med livet som insats hade pågått en längre tid och debatterats men det var ingen som kunde förutspå att strömmen till fots skulle ske över en natt just då, syriernas tågluffande, båtluffande. Men tredje veckan i september visste alla, Migrationsverkets chef sa i Aktuellt att fyra miljoner väntar på att ge sig av omedelbart, och idag 10 november vet vi vad som kommer hända på denna front, alla utom de allra äldsta vill ta sig till europa, alltså till Tyskland och Sverige. Vi pratar om fler än 4 miljoner och det är en välutvecklad släktkultur av många människor och snart börjar vi närma oss en situation där majoriteten av syriska befolkningen, de som befinner sig i lägren, har en släkting i Sverige.
Det är nu situationen blivit akut för landet Sverige. I första skedet flydde ju de välutbildande hit, läkare och lärare togs emot med öppna armar och de fyllde samhällsbehovet, yrken med personalbrist. I höstas inleddes nästa stora fas, barnfamiljer företrädda av männen som gav sig iväg på den riskabla resan utan bestämd destination (naturligt att en person reser i förväg, barn och kvinnor måste ha säkrare väg, något att resa till). Det är nu vi vet att sammanbrottet i Syrien är totalt, elva miljoner har flytt och det finns inget samhällsliv att verka i, inga yrken annat än som stridande, landet har blivit en krigszon, de tillresta jihadisterna har tagit över städer och byar, och de yngre som blivit kvar har anslutit sig till grupperna, det är enda chansen att försöja sig. Och i flyktinglägren i grannländerna finns många av de äldre och de fattigaste, och de väntar också på att ge sig av till europa så fort som möjligt, så fort de får pengar.
Det är nu säkra prognoser kan slås fast. Nu är bedömningen av denna ström ingen spekulation. Det är en realitet.
*
Löfven vet att den syriska invandringen nu slagit i taket, maxvolymen vad Sverige har möjlighet att ta emot är nådd. Det har han uttryckt både internt och offentligt.
En sådan bedömning har två hänsyn att ta, systemhållbarheten på kortare sikt och population på längre sikt, allt det som berör befolkningsutvecklingen, nativiteten, politiken, emigrationen. Hans Rosling sa att han ville göra klossar och bollar av det också för att överskådligt visa befolkningsförändringen, ämnet är kontroversiellt bland den stora grupp syrier som bor här, och blir ju mer och mer kontroversiellt ju fler som kommer hit, Rosling säger att han är stor pessimist, och vill därför syssla med de optimistiska siffrorna rörande barnadödlighet, och världens fattigdom. (ett radikalt förslag Rosling har är att avskaffa barnbidrag och dagissubvenstioner, jag vet inte om tanken bakom det var att dirigera om flyktingströmmen).
Löfven vet att Sverige inte kan ta emot 1 miljon syrier i åldern 0-35, då utgör syrierna större andel av framtidsbefolkningen än gammelsvenskarna (i nästkommande generationer kommer syrierna alltså vara fler än gammelsvenskarna, en hundraprocentig realitet med övriga variabler inräknade). Och redan i skrivande stund börjar vi närma oss det antalet, anlända under ett halvårs tid... (om man på varje famljefar som anlänt räknar in anhöriginvandring, tre barn och en kvinna).
Är det möjligt att dirigera om flyktingströmmen? Det går på ett dygn via sms-kedjan, när Finland införde andra regler för ett par veckor sen bytte strömmen riktning på två dagar. När Sverige inför samma regler kommer det inte gå lika fort, pga släkteffekten.
Av alla siffror i höst är antalet som gått under jord i höst det mest sensationella. Ett uttalande från en myndighetschef när septembersiffrorna presenterades, minns inte vem, "40 000 asylsökande och lika många som kommit in i landet och försvunnit, befinner sig utanför alla system". Ett enormt stort antal som alltså gått under jord, redan nu, de flesta hos släktingarna. Polisen sa att de var maktlösa, "vi kan inte åka runt på måfå och leta", och det är självklart, när det handlar om såna mängder.
Alltså, asylregler av olika slag kan dirigera om flyktingströmmen men väldigt många kommer ta sig in ändå. Lever hos släktingarna. Därför la ett politisk parti förslaget igår om stoppet vid gränsen. Svts kommentator skrev att det inte var humant, men allvarligt kära rara Margit, antalet är på en nivå som inte går att greppa socioanalytiskt, det går inte att placera in i övriga samhällsperspektivet, ett land med så liten befolkning som Sverige går ju inte att jämföra med situationen i jättelandet Tyskland tex, och svårt att förstå varför men om detta inte skulle vara humant (mycket mer hanterbart i Tyskland med 4 miljoner syrier, det är ju ett land med 50 miljoner, bara 9 % av befolkningen) hur ska Löfven annars reglera antal och dirigera strömmar?
*
Ranelids förslag i Binglotto var klockrent, sätt alla ensamkommande flyktingbarn i idrottsföreningar. Fotbollslag. Skapa ett eget seriesystem omedelbart. Det blir som afrikanerna i Borlänge som hamnade i VM i bandy, aldrig sett is, afghanerna har aldrig spelat fotboll, och skulle de spela existerande seriesystem skulle matchen sluta 20-0 i div 8, men skapa egna lag, skapa egna serier, möt varandra. Något akut måste göras, skola är pio ett men räcker inte, de utan föräldrar kan inte sitta som de gör idag och bli vuxna genom kamratuppforstran, när ingen vet vilka kamraterna är.
Jag har ju som alla svenskar tänkt oerhört mycket på de ensamkommande barnen det här året och hur deras väg i det svenska samhället kommer se ut, och såklart är det dessa tankar som genomsyrar regeringsmedlemmarnas alla vakna timmar nu när räknandet kring de nya siffrorna är klara, nu när upp till hälften av alla svenska män i framtiden kommer ha denna bakgrund. Krävs en massiv samhällsinsats, en gigantisk genomtänkt modell, som kräver resurser från alla håll, inte minst från föreningslivet, som Raneid sa.
Det finns inga färdiga modeller, inga influenser utifrån att ta in, det är ett unikt samhällsexperiment, för tio år sen kom 400 ensamkommande flyktingbarn per år till Sverige och då visste man hur man skulle hantera det.
Nu kommer 500 per dag.
Har tänkt mycket på internationella perspektivet, levererat sammanställda fakta och material till en nyhetsbyrå i Storbrittanien som ville göra ett reportage, och ett nordiskt grannland som ville göra en film, jag skrev en jämförelse med latinamerikanska vågen till staterna på 90-talet, Atalanta City, den enda jämförelsen man fann historiskt men de hade föräldrar och det var inte alls på samma procentuella nivå.
Veckans Brott börjar nu om 10 minuter och kanske blev denna essä för deppig och kritisk, kanske på sin plats att meddela att jag röstat rött i riksdagsval hela livet, de gånger jag röstat, senast blev det vänstern, och SD har varit motståndare, dessa strömmar har precis inget att göra med strömmen på 90-talet, eller fram 2012, det är väldigt viktigt att påpeka, så alla svenska syrier och afghaner som läser detta inte blir arga. Var nöjd med valutslaget men de senaste har det känts som att Löfven var det sämsta för Sverige, inget har hänt på 2 månader,nu finns inget att skylla på, allt blir värre för varje dag som går, handlar om miljoner människor, det vet vi nu, det VET vi (ett förslag om tillfälliga uppehållstillstånd, och... vem ska te emot dom sen...vilket land...)
Det måste alltid avslutas med en optimistisk samhällstro och förhoppningen att dessa 40 000 som snart lämnar sina boende och beger sig ut på gatorna får enkla jobben, forbollsklubbar, mening och hopp, burksamlarmarknaden är överetablerad, det är redan stentuff konkurens om burkarna. Och brotten. Ska handla om fortkörare idag står det, Veckans Brott, mc-poliser.
*
Löfven är unik i världshistorien vad gäller politisk altruism, ingen annan världspolitiker i historien har ens befunnit sig i närheten på nivå när det gäller humanitet, hans siffror och ....
Och Margit S.
Så här skrev hon om förslaget som ett politiskt pari lade fram igår....
"...förslaget kan leda till att flyktingar bollas mellan olika länder utan att något land tar ansvar. Det är mycket långtgående- det kan bryta mot flera konventioner och förordningar som Sverige skrivit under. Enligt migrationsverkets juridiska experter bryter förslaget mot EU-stadgan om mänskliga rättigheter och FNs flyktingkonvention. Den svenska gränspolisen kan inte bara sända tillbaka människor i tomma intet utan att vara säker på att deras rättigheter tas tillvara i något annat land."
Ja, om det är långtgående, då saknar man en smula omvärldsmedvetenhet....
20 000 på en vecka för vi uppe i nu, det antalet går Trump till val på "att omedelbart skicka hem", och då handlade det om ett år och ett land med 319 miljoner invånare.....
Om Sverige som de senaste åren procentuellt tagit emot fler utomeuropiska flyktingar än något annat land i Europa någon gång tidigare i den moderna historien efter den industriella revolutionen begår brott mot mänskliga rättigheter när de gör allt för att stänga gränsen och begränsa smugglarutbredningen som alla andra europeiska länder, vilka brott mot EU-stadgar och mänskliga rättigheter har inte alla andra europeiska länder begått?
Om inte Löfven denna höst har uppfyllt hans humana ansvar på livstid, vem har då gjort det?
HAMRENS SISTA SHOW
Det är sista showen för Hamren.
Nedräkningen börjar. Lördag, då smäller det
Ser mkt mörkt ut. Sistaminuteninfo är nattsvart. Formlöst blågult, samtidigt är motståndarna i spikrak formkurva upp. Allting tyder på att Danmark slaktar Sverige, nyckelspelare Ekdahl är borta, kanske fler ur centrallåset, Kim K, Oscar L
....