Playoff: Sverige och svenska försvaret
110 %.....13 november
Sverige. En fotbollsplan nånstan. Domarn blåser. Hörna. Vi kommer ner. De kommer upp. Alltid denna scen sen:
Vi är två på en yta, och de är två. Vem ska ta vem. "Okej, jag tar honom och du tar honom". Lägger armen lätt på axeln, studsar, tätt-tätt, och ser att den andra släppt sin....
Bara skiter i det. Vandrar förvirrat omkring och alltid alltid.
En 30 år lång sverigefrustration och hur förändrat ett lands DNA.....
*
Två dagar kvar till playoff. De viktigaste matcherna sedan Ukraina väntar. Anfall och försvar.....
Försvar, kanske mest. En sak är försvar i spelet, och en annan sak är fasta situationer. När man tänker på Ukraina tänker man bara på en sak: total försvarskollaps....
Hörnkollaps. Och nu på fredag ställs Sverige mot världens bästa nickforward: Ronaldo. Sverige möter den lirare som är en av de vassaste genom tiderna på att komma i fart och sätta pannan till grymt tajmat och Ronaldo möter en försvarslinje som de senaste åren varit sämst i världen på att hantera såna situationer och hur många insläppta mål har det blivit....?
Försvarspel är en fotbollsberättelse som mynnar ut i nytänk i alla ryggmärgar och egen svensk revolution på alla fotbollsplaner.
*
Ukraina, förra sommaren. En hörna. En striker. En målskytt av rang. En nick-killer. En berömd världsspelare och en inövad variant och vandrar vandrar vandrar omarkerad genom något som ser ut som zonuppställning och fram emot första stolpen och den svenska uppställningen: tennsoldater. Två hörnor. Två gånger. Hur är det möjligt?
Hamrén har inte huvudansvar för hörnorna men huvudansvar för laget och huvudansvar för försvarspel och vore man förbundskapten skulle man aldrig släppa detta avgörande moment av en fotbollsmatch...
Hörnor. Frisparkar. Försvarsuppställningar.
Fram till 2005 räknades det svenska försvaret som Sveriges styrka och nyckelorden för framgång var "stark organisation". Vad hände?
*
FOTBOLLSREVOLUTIONEN
OCH DEN STORA SVENSKA EFTERKÄLKEN.
2005 startade en utveckling inom världsfotbollen som man idag bara kan beskriva som en revolution. Utgångspunkten för fotbollsrevolutionen är en påtaglig hastig förbättrad individuell skicklighet av både topp och bredd, och mest påtaglig i isbergets topp. Denna nya bollskicklighet öppnade dörrar för den utvecklade spelstilen; gav möjlighet att utnyttja en helt ny hastighet.
Farten i anfallsattackerna var: WOW. Denna nya speed i avsluten blev världsomspännande och Argentina och Brasilien givitvis i framkant men ändå kallas Tyskland revolutionens vagga. Akademierna. Här drillades de i tidig ålder att genom bollskicklighet hantera farten och det var här en slags postdrillotaktik fick genomslag: den grymma explosiva hastigheten mot mål och max tre personer inblandade och max 5 sekunder från attack till avslut....
Snabbheten på kanten, snabbheten i insticken, den tyska modellen, mot främre eller bortre, den långa eller den effektivaste: snett inåt bakåt. Precisionen. Smått osannolikt procent, nästan 100 %-igt, och borta var plötsligt de 99 av 100 "inlägg-bakom-mål", "inlägg-mot-ingen", "inlägg utan-tanke". Snabbheten och kraften i avsluten. Tanken. De inövade varianterna.
Plötsligt visste anfallaren mot mål att bollen skulle komma och bara dyka...dyka ...dyka.
Panna eller fot. Motspelare i hög fart i riktning: mål. Och hur försvarar man sig mot detta...?
*
Den svenska försvarsmodellen var chanslös. Zontänket omöjligt.
Ett fulkomligt sammanbrott. En total kollaps. En sak är försvar i spelet, och en annan sak är hörnor.....
Under 1900-talet fanns en slags rivalitet och gränsdragning mellan två försvarsskolor: man-man och zon, medelhavsskolan och den nordliga brittiska. Det var två lika effektiva modeller mot det anfallsspelet som fanns då. Idag existerar inte två skolor och modeller och istället: finns bara ett sätt att försvara....
Ett enda sätt att hantera offensiven. Varför är Sverige akterseglat, överspelat, ur takt med tiden?
Individplanet. Allting utstrålar: efterkälke. På något sätt lever zontänket kvar som en uråldrig rest i det svenska fotbollssamhället och restprodukten lever kvar på alla nivåer och i alla sammanhang och allting utstrålar: föråldrat, eftersatt, ihåligt, dåligt, inte uppdaterat med tiden.
Talas ofta om organisation men allt handlar om individplan och individernas hantering av situationer.
Grundproblemet är svagt och fel utbildade individer, och allting handlar om en sak: EFTERKÄLKE.
*
MAN-MAN
OCH ZONEN I DET SVENSKA FOLKETS DNA
En sak handlar om försvar i spelet, och en annan om fasta situationer....
Fotboll går snabbt och fotboll är ryggmärgsreflexer. Vi svenskar söker ytan reflexmäsigt. Alla andra länder söker spelaren reflexmässigt.....
Det är som om zonen finns i det svenska folkets DNA.
Idag finns bara ett effektivt sätt att försvara sig mot den nya tidens tekniska säkerhet offensivt: ligga så tätt på spelaren i spelet som möjligt vid avslut. Söka spelaren. En självklarhet att det inte går att stoppa omställningsrevolutionen på att sätt än att störa dem vid avslut och därför måste man söka spelare och inte yta (zon). Zonen som genomsyrat svensk fotboll finns överallt på alla nivåer och fel nämna namn från isbergets topp och det har varit ett 20-tal landslagsspelare och fler om man räknar anfallare och mittfältare i försvarsroller senaste åren....
I skottgluggen vid alla dessa simpla mål i landslaget och helt fria omarkerade spelare står ofta mittbacksparet och Mellberg--Majstorovic--Granqvist några som dominerat och det som kännetecknat deras spelstil har varit, förutom smått överdriven aggressivitet och Ljunbergdoktrin (vrål och slå-ut-med armarna och domarmissnöje) stark fysik och grymt huvudspel offensivt och defensvit. Hur kan Sverige med alla dessa starka huvudspelare kunna släppa in så många baklängesmål på huvudet?
De ligger konstant för långt från anfallaren. Alltid. I alla situationer, i spelet och vid fasta. När man ser matcher från Italien, frankrike, Spanien och alla ligor ser man att de i ryggmärgen alltid söker spelare.
Vi bara släpper det....
*
Man-man är helt fel ord och inte alls som man-man var på 1900-talet (att följa sin lirare hela tiden)
Nya tiden: I spelet är det zon som gäller (två anfallare rör sig över hel plan numera) och i sista-tredjedelen när målchans närmar sig: ryggmärg att söka spelare...
Och vid hörnor.
Enda gången man blev arg på medspelare. Klagade. Skrek. Hörnor. "TA honom för fan"... Kunde bli rasande och detta att tränarna inte sa ett ord.
Det där att klaga när man inte fick pass förekom inte och men detta att inte ta sin gubbe och följa honom skapade ett otroligt raseri och vrede. Då faller ju hela försvaret...
Om bara en, eller hälften som det ofta är, skiter i det faller allt....
HÖRNUPPSTÄLLNINGAR
Alibiförsvar i spelet är en sak , men alibiförsvar vid fasta....
Finns bara ett sätt att försvara vid hörnor. Man-man till hundra procent och sen ligga tätt-tätt. Inte en enda får vara fri. Inte ens en ukrainare som börjar utanför straffområdet....
Inte en enda får vara fri.
Finns bara ett sätt att försvara: ligga så nära och följsamt anfallaren som möjligt och ju närmare, desto svårare får han. Det går på 10 sekunder vid hörnor för alla att finna en motståndare och även om man har en på varje stolpe och en Zlatan som ska spela hörnzon och täcka ytan för låga hörnor , är man i numerärt överläge.
(Zlatan som aldrig tar gubbe vid hörnor är en säkerhetsrisk , men bara om inte alla andra vet hans uppgift. Störa hörnskytt, skrämma med storlek, täcka undan bollar i ytan. (ukrainamatchen, Zlatans har egen roll och aldrig gubbe och därför var det inte Zlatans gubbe som kom utifrån)
När alla anfallare har en markering är de låsta. Kan inte nå bollen, fånga, kan inte ta ner. Så agerar alal grymma länder numera och därför: så sällsynt med hörnmål 2013. Ligga tätt-tätt, fånga in, följa med, fotarbete, täcka, rätt sida mot mål, gå upp nära i höjdduell, och anfallare ur spel; det är omöjligt att göra något av bollen, svårt skapa chans. Silva. Man kan försöaka och alla försöker...
Roat mig med att titta på försvarsuppställningar vid hörnor senaste halvåret och vilken enorm skillnad på tätt-tätt och ingen-gubbe-fri på Italien/Franrike och alla ligor och de svenska, allsvenskan/superettan, det finns i medelhavets DNA att täcka nära
Nu börjar förändringen i Sverige. På alla nivåer. Det börjar med hörnor och fasta och sen också en förändring i spelet....
ALIBIFÖRSVAR OCH DEN STORA FÖRÄNDRINGEN
Förändringen börjar nu. 2013. Den stora förändringen. Och ett helt nytt landslag 2016....
Det börjar med hörnor, fasta.
Det ska gå på 5 sekunder vid hörnor för pojkar 12!! sen har alla sin gubbe och släpper den inte......
Det måste börja nånstans och sen på sikt sker en förändring även i spelet i huvud och ryggmärg och alla dessa alibiförsvar och landslagsalibibaklängesmål är om några år borta.
Historia. Förra VM-kvalet, förra EM-kvalet, och EM-slutspelet förra sommaren; en orige i alibiförsvar och ingen nämnd men när en ytterback och en yttermittfältare i den ruggigt snabba omställningen når in i straffområdet och långa inlägget kommer mot bortre delen och de stirrar boll och yta och hoppar alibihopp (för att de ska se ut som försvararbete) istället för att röra blicken och se att de kommer en spelare och backa upp mot honom tätt-tätt och störa avslut........
2016: alltid söka spelare och aldrig mer hopp-hopp-hopp och söka nick.
Så frustrerande i alla klubbar man spelat hur mycket efterkälke Sverige är när tränare inte talat ett ord om försvarsuppställning vid hörnor och inte pekar --skäller--visar en enda gång när man tränar hörnor på träning.....
Nu börjar förändringen. Omskolningen. Situationsförsvar. En egen del av träningen. 20 minuter varje träning. Fotarbeteträning. Handlar ingenting om styrka och kraft som den svenska skolat lär ut, handlar om följsamhet, reaktionsförmåga, position, fotarbete. Den tränare för pojkar 12 i MFF och Giffarna och Boden som inte talar om att alla-måste-följa -sin gubbe och ligga tätt-tätt vid fasta.....
Måste bytas ut.
Måste resa på utbildningstripp till Italien och se lära hur pojkar 12 tränas följa SIN gubbe, följa, följa, tätt tätt. Eller till Brasilien och se hur Silva tränades i söka-spelare, följsamhet, reaktionsförmåga, position, fotarbete vid förflyttningar och bolltäck som liten grabb.
En helt ny tid börjar för svensk fotboll.