CL-final, kvinnofrågan och expressen
SUPERTORSDAG
Svensken och norrmannen låg utslagna på fjärde däck på väg igenom Stockholms skärgård.
Jag tror jag dör. Klockan är 10 och känns som hundra grader. Kan du skicka solskyddsfaktor femton.....? Igår kväll var det ett litet könskrig i hytten, dagisnivå. Idag är det ett stort könskrig i den högre skolan och snacka om Supertorsdag! Final i Champions League och kvartsfinal i hockey -VM, samtidigt!
Och svt kontrar med dokumentären om Elitloppet.... För att få in könskriget där också har de döpt den till: Alltid på mors dag.
Jag tror jag dör. Motorsågen var igång i hytten i morse när jag vaknade och beredd stycka taboiden i tusen bitar men när jag såg Sportbladets förstasida idag slog jag av den och undrade om det var tid för försoning, redan? Jag kan ibland tycka att fenomenet är ganska lustigt. Eller att jag är ganska lustig.....
Du är fan lustig hela du... det tänkte jag igår när jag såg dig i hytten... Vilken jävla dagisnivå.
Fenomenet att jag är fruktansvärt långsint vad gäller de offentliga människorna. Jag kan bli rasande. Och sen är jag det i tio år. Och samtidigt : hur fort det kan svänga. Mona-syndromet. Först älskade jag henne i flera år och sen ogillade jag henne skarpt i typ 15 år. Och nu har jag börjat gilla henne igen. Man ska inte använda orden kärlek och hat när det gäller folk man inte känner, man ska använda orden negativ inställning eller positiv. En enda mediahistoria kan få allt att svänga och en enda mänsklig pudel kan räcka och det borde de offentliga människorna utnyttja. I Monas fall: när hon var hos Luuk på svt för några år sen, då vände allt på några minuter. Hon har verkligen blivit en människa nu när hon inte är politiker...
Jag är exakt likadan. Med riktiga människor jag känner går det över på en dag, men vad gäller de offentliga människorna kan ilskan sitta i år och det beror ju på att man inte träffar dom dagen efter och försonas...
Bodström var jag helt neutral till fram till Babs-historien och då förvandlades han på en natt till ett hatobjekt och lär väl vara det 10 år ..... Eftersom han aldrig lär ge en nyanserad bild av allt, fast i den där advokatyren... Där man måste välja sida. Typ. Ett välja-sida-liv. Istället för ett sanningsliv. Ett välja-sida-liv i alla frågor där båda sidor har lika rätt och sanningen finns i mitten. Ett märkligt liv från början till slut. En grej jag ofta tänker på är Expressen. Historien om Anna Lindhs påstådda mördare. Jag blev så otroligt illa berörd av den grejen och bestämde mig för att aldrig köpa tidningen igen och har hållt det löftet i 11 år och blir fortfarande illamående när jag ser tidningen. Att en enda grej kan förvandla allt över en natt, från positivt till negativt... Åren innan var jag positiv till expressen och favorittidningen och den stora andledningen varför man aldrig kan försonas är inte saken i sig utan att de försvarar allting efteråt och då är man den sämsta av människor och den där människan som nu är chefredaktör och ansvarig utgivare och försvarar allt måste vara sämst av de sämsta inom landets gränser och räknar inte med de ryska gränserna... Han var ansvarig på den tiden också. Editionschef. Tidningen hade blivit fälld några år tidigare av HD , ett av de få löpen som fällts i Sverige. HD skrev: "bedrövligt dålig journalistik" Gudrun var offret. Två år senare Lindhgrejen. Den där recordlisten gjorde honom till chefredaktör eftersom Expressen sålde rekordupplagor efter Anna Lindh.....
Jag har aldrig köpt Expressen efter det heller men jag läser travsidorna en gång i månaden, i tisdags till exempel och det blev katastrof....
Så snabbt det skulle kunna förändras. Tror att jag skulle kunna tycka om honom. Läsa hans blogg. Gjorde det en gång och tyckte det verkade intressant.... Så snabbt det kan förändras, och jag skulle börja gilla Expressen och honom om han gjorde den där djupt mänskliga pudeln, en sann nyanserad bild över något som borde lämnats och gått till historien för länge sen... Istället säger han " Det var en mycket relevant bevakning av en person som satt häktad misstänkt för mord på vår utrikesminister. Menar ni att vi inte ska bevaka och inte ska lyssna på rättsväsendet, polis och åklagare när det handlar om utrikesministermord". Det är inte det saken handlar om. Nånstans djupt där inne måste finnas en journalistiskt proffesionalitet. Nånstans måste det finnas en gräns. Nånstans måste det finnas en människa även på en tabloid som kan se avgrunden mellan en enskild markbunden polismans kunskap i rättsfall, och sen tidning efter tidning där man helt okritiskt beskriver misstanken, och så in i minsta dejtalj vänder ut och in på en totalt oskyldig människa liv; uppväxt, hobbies, yrken, sexuell läggning osv. Det är en avgrund. Mellan den poliskällan och misstanken och ett av de största brotten i svensk historia. Man bara släppte all journalistik. Man kan tycka att det är vidrigt ur en allmän mänsklig synvinkel hur de behandlar oskyldiga, men i det här fallet var mest en katastrof för svensk journalistik, och trovärdigheten i botten. Det är det som är saken. Expressen var domare i fallet. Så var det. Åklagare, polis och domare och man ska överhuvudtaget inte vara domare men om man ska vara det måste det finnas ett eget jobb bakom och inte anonyma uppgiftslämnare... Nu har man blivit mer försiktiga med att köpa uppgifter från enskilda myndighetspersoner och det är en bra lärdom och en självklarhet och de myndighetspersoner som försöker sälja uppgifter om fall är de minst seriösa och äger den mest relativa inställningen till sanningsbegreppet och det är också en självklarhet. Man betalade den drabbade i godo, nån miljon. Lindhmordet lärde kvällstidningarna något och det är alltid bra men tänk hur fort det skulle kunna svänga om han bara sa en gång en dag av sitt liv: "vi människor lär oss varje dag, och yrkeskunskapen är inte lika stor när man är 32 som när man är 43 och vi måste vara försiktiga när vi köper uppgifter från enskilda myndighetspersoner och det lärde jag mig månaderna efter Lindhmordet" och då skulle man börja gilla Expressen igen och ljus bild eller mörk bild och han försvarar sin bild till döden och då bär jag den där mörka mörka bilden av Expressen lika länge.... En självklarhet. Att man ska bedriva journalisk. Höra olika källor, dra slutsatser, använda huvudet, tänka själva. Om uppgifterna stämmer, vilket de inte alltid gör , var källan som Getingupplagorna byggde på de här dagarna en enda polisman, som mest fungerade som vakt för den häktade och mest rotade runt i polisregister på datorn. Noll insyn i ärendet och högst troligt att uppgifterna stämmer, att ingen med insyn var källa, eftersom bevakningen lär ha sett helt annorlunda ut i så fall... Den hade lagts ner. Misstankegraden var extremt låg. Allt byggde på en enda uppgift: fadern hade hört av sig och han trodde sonen var mördaren och när föräldrar hör av sig är blåljus och statistiskt hög träffprocent och tusentals tipsar men en förälder står ut allt och den ende man lyssnar på och då spelar det ingen roll att det päronet är psykiskt sjuk och har noll täckning för misstanken. En man är häktad, javisst, men för en väldigt stor del av som häktas i dessa fall är grunderna lösa och misstankegraden låg (palmemordet ex), och den insiktsbristen var en av Expressens grodor. Faderns tips, och prickar i belastningsregistret, det var allt. Sverige misslyckas gång på gång, så fort landet sätts på prov. Rasar under tryck. Denna gång : Expressen. Moras. Kloak. Fattar inte.... väldigt märkligt hur Expressen höll på och att han inte släpptes... Fattar inte det. Lindh avled den 11:e. Den 14: e släpptes bilderna från övervakningskameran. Dagen efter häktades han. Den 16: e greps han. Det var klarlagt att mannen på bilderna var mördaren. Samstämmiga uppgifter från vittnen. Det var mördaren. Och när det gäller så här tydliga verkliga bilder kan man aldrig prata om "vissa likheter". Rättsväsendet är sedan 100 år vana att arbeta med teorier och begreppet "likhet" förekommer hela tiden när det handlar om vittnesmål men när det gäller övervakningskamera kan man inte prata om "likheter" och antingen är det han eller så är det inte han och det är måste vara en givet för var och en att folk som varit en personens närhet under hela livet eller en längre tid direkt kan avgöra på helkroppsbilden om det är den personen eller inte. Man ser direkt. Benens längd, kroppsformer, proportioner. Man ser direkt. De sa: det är inte han. Då är det dött. Då är det: lägg ner. Då störtdyker misstankegraden till minusnivå. Mannen som varit hans bästa vän under lång sa direkt: "Det är inte han" och sa också att han inte såg några likheter alls och bilden fanns alltså tillgänglig när han satt i häktet och de hörde av sig till Expressen också och fattar inte varför man inte dämpade sig då och hör man "det är inte han" måste allt förvandlas till cold case.... Expressen uppförde sig som Putin. Expressen uppförde sig som de värsta avarterna av homo sapiens och att köpa totalt felaktiga uppgifter och publicera dom utan minsta reservation .....och med minsta förnuft och med minsta kompetens inom kriminalområdet som man sysslar med hade någon där inne i skiten tänkt tanken att det bör ligga runt 70-80 % att den här är fullständigt oskyldig och har precis lika lite med NK-händelsen som samtliga medarbetare runt expressenlattebordet här och nu..... Tanken fanns liksom inte. Expressen bara dog. Expressen har varit död för mig under 11 år. Hur är det möjligt? Man hade fel utgångspunkt. Man bedrev inte journalistik. Man hörde inte olika källor, drog egna slutsatser.
Kriminaljournalistik har alltid varit en fars, inget nytt och det där med att köpa uppgifter... Va fan. De som vill sälja uppgifter till kvällstidningar, vad kan sanningshalten ligga på..?? 20 %??
Hönshjärnorna i skrået har nog till slut ändå fått en viss vetenskaplig touch över sig, tack vare GW.... Detta: börja alltid vid brottsplatsen, börja där och sluta där. Vittnen är allt, och när det finns övervakningskameror och bilder är det ju inget snack var man ska börja... man kan liksom glömma allt annat då. Och sist av allt ska man lyssna på tipsare som har egna ideer och det kan vara föräldrar eller polismän eller en norrman på finlandsfärja....
Men det var kvinnofrågan vi skulle snacka idag....
Ja, och för några veckor sen hände det igen. Köpte Aftonbaldet för första gången på ett år och blev så arg och bestämde mig för att bojkotta VM och inte köpa Bladet på ett år. Ett svenskt fotbollslag hade gått till final i Champions League. Vann semin dagen innan. Det var mäktigt. Hela tidningen handlade om fotboll men att världens bästa fotbollsspelare genom tiderna, Marta, hade fört ett svenskt lag till final i CL, det var en mindre nyhet.... I stället handlade hela tidningen om nationella ligor i Spanien och på de brittiska ligorna och det var bara fyra omgångar kvar och liksom viktigt.... Misstanken växte sen, dag för dag. Att den tidningen gjorde prioriteringen enbart för att CL-finalen, det handlade om kvinnor... Och de där inhemska ligorna som var förstasidor och typ 12 av 18 sidor, det var män... Och de som skrev var män: Bank, Wennholm. Laul. Under två veckor gick jag och svor och vilken unken stenålderstidning... vilken unken skit det där är... vilken unken skit
Titta här dagens sportblad: final i CL och kvart i hockeyn och kvinnorna över männen och du kan släppa din ilska nu.....
Men va fan sysslar expressen med idag.....