val 2014: 5. Vinst i välfärden
5
sakfrågorna 2014
Riskkapitalisterna har tagit över den svenska välfärden. Enligt undersökningar anser det svenska folket att det är ett högriskprojekt som pågår och att priset efter sammanslagningen med Casino Cosmopol för den svenska skolan (insatsen vid Black Jack-borden) och rektorerna (croupierna som delar ut drinkar och spelkort) och eleverna (kulorna som nu rullar på rouletteborden i Stockholm, Sundsvall, Malmö, Göteborg) kan bli för högt....
Frågan blev Löfvens första stora strid som partiledare. Förra året drev han stenhårt linjen att behålla alla system alliansen byggt upp och trots tufft motstånd internt segrade det vägvalet under kongressen. Om S får makten väntar en uppgörelse om vinst i välfärden med samtliga fyra allianspartier.
Den svenska opinionen är av annan åsikt och vanligt folk som man möter på bussar, flyg, taxibilar och travbanor menar att det bara finns en väg för Sverige om det scenariot blir verklighet: ett stup rakt ner i avgrunden.
Ingen kan idag förutse eller gissa valutgången så här en månad före ödesnatten den 14:e. Det blir ett spännande resultat, och en öppen utgång att vänta. En månad från idag. Andra söndagen i september. En dag, en kväll, en natt och en framtid som vi alla har möjlighet att påverka.
S är i ledning just nu men ju mer verklighet som får utrymme i valrörelsen desto mindre blir gapet till övriga partier.
Ingen vet hur S tacklar den här laddade och mest grundläggande frågan för den svenska tryggheten och välfärden.
Vad händer... nu när den måste ställas på sin spets i valdebatten?
BAKGRUND
Under 1900-talet pågick ett militärt kallt krig. Supermakterna delade upp världen i öst och väst, och kapprustningen ledde ända ut till rymden.
Det var också ett ideologiskt krig mellan frihet och förtryck, och mellan marknadskrafterna och det klasslösa samhället. USA vs Sovjet.
Det känns som igår men samtidigt en annan tid. Högstadiet. Minns de där lektionerna när läraren skrev USA på ena sidan och Sovjet på andra sidan och det var pest eller kolera och i USA fanns frihet men stor fattigdom och stora klasskillnader och i Sovjet fanns förtryck men inga klasskillnader. Två extrema varianter. Sverige var bäst. Mittimellan. Vi hade frihet och ingen fattigdom.....
Så sa läraren och svårt välja mellan de två och det var långt inne på 80-talet och egentligen löjligt eftersom svälten var enorm i Sovjet och Gulag hade avslöjats för länge sen och valet ganska lätt.... Bara några år senare drev den ekonomiska kollapsen fram slutet för Sovjet och när man sen sammanfattade Sovjet var det ett stort fiasko och en mänsklig förlisning: en ekologisk och ekonomisk och humanitär tragedi.
Friheten som begrepp var det enda som återstod.
Friheten var det som människan hade kvar att hoppas på och jag tror att det var några år innan muren föll som jag blev anhängare av friheten som samhällsidé och de där åren mellan 10-15 hade man inte kunnat köpa konceptet som innehöll så mycket konkurens och utslagning och så lite empati fullt ut men minns att det gick snabbt på ett par veckor och som en kort parentes kan man beskriva hur det gick till och kommer ihåg Kent Anderssons sommarprat "det enda människan behöver... är friheten...när allt kommer till kritan... när allt allt allt är förlorat..... då återstår bara friheten", och man minns en dokumentär från om uteliggarna i New York och det är ett permanent tillstånd för de flesta ...detta med fattigdom... men alla hade en dröm... alla som samlade burkar på gatorna hade stort leende på läpparna... konstigt tyckte man... men alla hade en dröm... en skulle starta en stiftelse och hjälpa andra.... en annan skulle skriva en bok och bli rik... det verkade att alla trodde att tillståndet var tillfälligt.... verkade som att drömmen höll de vid liv... det verkade som att drömmen gjorde att de härdade ut fattigdomen. Friheten var till och med viktigare än den ekonomiska situationen. Friheten var viktigast. Friheten var störst.
Frihetens ideologi liberalismen tog över världen och den blev allt mer dominerande och under 90-talet framträdde den riktning som skulle ta världen med storm och förändra allt: nyliberalismen.
Man såg farorna med den extremliberalism som uppstod och det tog några år innan man själv blev ett stort marknadsfreak. En sak var att kapitalismen hade segrat globalt, nu hade vi prövat allt och det här var det enda system som fungerade. En annan sak var sen den starka förändringpotential marknaden uppvisade runt om i världen. Framförallt i Sverige. Det var marknaden i sig som drev fram de nödvändiga förändringarna. Folket. Maknaden var folket och folket vill gott och marknaden blev ett slags definition av den goda demokratin. Människan har en överlevnadsinstinkt. Vi känner när något är på väg att gå galet och det är vi och bara vi som kan göra något åt det. Ingen stat hade fixat det under 1900-talet....
Tekniken och forskningen bytte spår, humankapitalet kunde i framtiden värderas upp, det naturvänliga började sälja, närodlat, miljömärkt, miljövänliga bilar. Marknaden bytte ansikte.
I det totalitära Sovjet var det staten som styrde genom regleringar och eftersom Sovjet kollapsat var det en självklar slutsats för 2000-talets ideologer, ekonomer och politiker att alla former av regleringar var negativa. Tanken skruvades till max och fick ett abrupt slut 2008 då plötsligt världen fick uppleva den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet och det som orsakade den recession som ännu pågår var just bristen på regleringar och en helt absurd bolånebubbla i USA. Hela länder nära konkurs, Island, Grekland, Spanien. Krisen global och monumental. Nyliberalismen var död.
Världens ekonomer är idag överrens om det grundläggande feltänket; att människan inte kan hantera den totala friheten när det rör sig om såna här summor som kan sätta länders finanssystem ur spel, när enskilda individer på banker kan svindla andra på gigantiska belopp. Det måste finnas regleringar. Den enda, och rätt naturliga framtiden: en medelväg. Det är den balansen mellan privata aktörers frihet och regleringar som Borg och Norman och alla pratar om idag när man istället för kortsiktig tillväxtökning förespråkar trygg långsiktig tillväxt.
Ingen hade räknat med detta... att friheten kunde löpa amok på detta sättet... Bostadsmarknaden. Friheten var ju det enda som återstod och ingen kunde tänka sig att människan kunde få för mycket frihet...
Det hade handlat om frihet på mikronivåer tidigare, och ingen hade räknat med att friheten kunde löpa amok på denna nivå, dessa enorma volymer, makronivån. Friheten var ju det enda som återstod och det hade Timbro berättat för Sahlin. Ingen hade räknat med att friheten kunde löpa amok och slå omkull hela finanssystem och fräta sönder hela BNP inifrån... Friheten hade blivit för stor. Ingen hade räknat med att friheten kunde bli SÅ HÄR stor och direkt efter kraschen på bostadsmarknaden riktades ljuset mot ett annat område där friheten hade löpt amok......
Det är här svenska folket kommer in i bilden. Svenska folket och deras åsikter 2014.....
Nyliberalismen slog rot överallt och i vissa länder överlevde avarter av ideologin finanskrisen och det svenska folket menar att det frihetstanken spårade ur i ett absurdum. Socialdemokratin upplevde ett sammanbrott i flera länder, och identitetslösa gick de vidare utan tankesmedja och utan den intellektuella spänst och skärpa som präglat rörelsen under 1900-talet.
En av nyliberalismens tankegångar var att även välfärden skulle fungera utan regleringar på en privat marknad och Sverige blev landet som i störst utsträckning trodde på idén och det är den idéen som det svenska folket nu ifrågasätter.
BAKGRUND SVERIGE
Pysslingen och lex Pysslingen, två centrala begrepp i den svenska politiken under 80-talet. Ett dagis. En symbolfråga. Och embryot till det vi ser idag.
Det var här allt började. De som ville blanda in privata aktörer i välfärden för första gången i Sverige mötte motstånd. Framförallt var det en intern socialdemokratisk kamp (Sten Andersson och Lisbet Palme på ena sidan och Feldt på andra sidan) och historien kring detta första försök i att öppna upp för marknadskrafter i barnomsorgen hade nog inte blivit så infekterad om det inte varit Wallenbergssfären som skulle stå för marknadskraften när det begav sig. Wallenberg var på den här tiden synonymt med svenska börsen. (Deras maktställning på börsen är fortfarande unikt i ett internationellt perspektiv, andelen 30 %.)
Feldts grundtanke var en ekonomisk kalkyl, och utgick inte alls från det ideologiska slagordet valfrihet som allt handlat om senaste 20 åren. Han ville avlasta staten helt enkelt. Pumpa in kapital, öppna upp, en vanlig BNP-analys som alla nya regeringar och finansministrar gör... Ja, alla gör ju samma analys när man tittar på Nådiga Lutan och utgifterna i budgetpropp varje år: en jättestapel över skola, vård och omsorg, och sen en massa ynkliga småstaplar och alla tänker: "totalt meningslöst att spara in på den där lilla lilla lilla stapeln som heter kultur eller den ynkliga pyttestapeln som heter idrott när det finns en monsterstapel som är 100 gånger större och bättre spara in en procent av den istället för att kapa halva småstaplarna...."
Välfärden är det som kostar i Sverige. En självklar fråga för alla finansministrar före och efter Feldt: hur sparar vi in på välfärden? Sen kom Bildt och rev upp lex Pysslingen och sedan följde en fullskalig explosion av privata aktörer inom välfärden under 2000-talet och det är den stora berättelsen om Sverige i nutid. Vi var unika på många sätt fram till 1990, med världens största skattetryck t ex, och det tog 20 år efter Pomperipossan innan det fanns politisk vilja att ändra på det. Idag är vi unika på ett annat sätt och det finns ingen politisk vilja att ändra på det trots opionstrycket.
Sahlin och Löfven som segrade inom S är tex hängivna lärljungar till Feldt och Friedman.
Det är här svenska folket kommer in i bilden. Svenska folket och deras åsikter.
Enligt undersökningar är 50-70 % av svenska folket motståndare till vinstuttag i välfärden, och 84 % av rektorerna är motståndare till vinstuttag i skolan (enligt undersökning som redovisas i svt i onsdags) och frågan är: har svenska folket rätt eller fel?
SJUKVÅRDEN
En majoritet av svenska folket är motståndare till privat sjukvård och jag tycker att de har fel. Utvecklingen vi sett senaste åren har varit positiv på många sätt. (På samma sätt som många andra avregleringar . Många apotek tex är bara positivt.)
Valfriheten har ökat. Sjukhusen är fler och därmed närmare patienterna. Köerna har blivit kortare .
Inom sjukvård finns ett effektivitetselement. Här kan ett vinstintresse göra nytta.
Varför fungerar sjukvården på en marknad? Ett sjukhus utför en tjänst för en privatperson och tjänster, som att gå till en frisör och klippa sig eller att besöka en läkare, styrs precis som varor genom konsumsion av ekonomins lagar utbud och efterfrågan, pris och kvantitet. Ja, vi betalar för tjänster i vårt samhälle, och sjukdomen eller skadan är allt likna vid en produkt, i marknadsteorin. Man kan utföra vården bra eller dåligt. Genom teknik, kompetens, och smartare och effektivare hantering av allt det administrativa kan man utföra en bättre vård, bättre behandlingar.
Det är på en lagom nivå som det är nu mellan offentligt och privat och det måste vara en balans. Sjukvården kan fungera utmärkt på en marknad, och lite konstigt att Sjöstedt inte ser det och vill stoppa allt. Vad är negativt med med privat sjukvård? Förutom det ideologiska etiska att sjukvården ska vara rättvis och jämlik.. Ja, privat sjukvård har visat sig väldigt dyr. I USA kostar den 17 % av BNP, i Sverige bara 11 % och ingen tycker att USA har en bättre fungerande vård.
Finns det risk att vinsthets gör att kvalitén blir lidande...? Jo, men då går man ju till annat sjukhus nästa gång och självreglerande och dålig läkare och dåliga sjukhus har lika mörk framtid som dåliga bilar...
Jag har haft kontakt med två läkare senaste året och några sjuksyrror och de klagar på allt och allt har blivit sämre senaste åren och det låter som katastroftillstånd men det har ju blivit sämre för alla människor och tror ibland att det är ganska vanligt gnäll i lågkonjunkturer och när en arbetssituation förändras, en omställningsfas, från bra arbetsvillkor till sämre ... men ändå tillräckligt bra?
Det finns alltid en fara med vinstintressen i omsorgen (som ska handla om omsorg) och alltid en risk för en amerikansk situation men i nuläget funkar det okej.
FRÅGAN PÅ SIN SPETS
Inom skolan ställs frågan om vinst i välfärden på sin spets.
Hur gör man vinst på en skola? En stor majoritet av det svenska folket förstår inte det och det svenska folket är inte så dumma....
Den frihetsideologi som drog fram i Sverige efter Marxkollapsen nådde in i kärnan av det enda som ska vara allmänt, det enda som vi inte får riskera, och det enda som vi , eller enskilda individer inte ska göra vinst på: barnen. Skolan. Det är väldigt svårt för vanligt folk att förstå omfattningen av den explosion vi sett senaste åren i kronor och ören. Det handlar om astronomiska belopp som är i rullning. Jag har haft en vän som varit inblandad och haft förmån att följa med i racet, tankegången, och hur det praktiskt fungerar. Vi har bara hörts en gång senaste fyra åren men skit samma....
Han var med från början. Han är alltid på hugget när det dyker upp ett nytt hett område att spekulera i. Han var med i IT-bubblan år 1999. Han är riskkapitalist. Han är ointresserad av pedagogik och många som med svenska mått gjort unika förmögenheter på kort tid dessa år liknar honom....
Går det att illustrera vilka summor det handlar om? Löfven lovade 1 miljard i en jättesatsning på skolan i våras. Barbara Bergström, friskolekoncernen Engelska skolans grundare, var den person som tjänade mest pengar i Sverige 2012. Hon plockade ut 691 miljoner. Mer än Wallenbergarna och Perssonavvingarna. Mer än nån annan och vi snackar inte Casino Cosmopol nu....inte ensam om alla rätt på v75 ... vi snackar inte högsta vinster på eurojackpot.... vi snackar inte "tillräckligt för att ge hela örebro samma frisyr" eller egen finlandsfärja... Vi snackar inte egen Soumilines.... Vi snackar 691 miljoner som man kan vinna på att starta skolor i Sverige.
Ett enda uttag från en enskild individ (en av många som plockat pengar från den svenska skola senaste åren) motsvarar alltså Löfvens hela jättesatsning på svensk utbildning....
Hur fungerar det?
Sjukvård kan alltså fungera på en marknad med vinstintresse, och här kan man göra vinst genom bättre service och effektiviseringar osv. Inget av detta finns i en skola. Man kan inte effektivisera en skola. Det enda man kan spara in på är lärarna och maten, alltså det enda som vi absolut inte får spara på.....
Man får inte spara på städning, lokaler och utrustning/teknik heller iofs.
Hur gör man då vinst på en skola? Vännen beskrev det så här: man startar en skola och håller på tre år och dumpar lärarlönerna och spar in på maten och sen tar man 200 miljoner och sticker och sen är det dags för nästa att göra en vinst på nästa skola....
Man kan inte göra vinst på en skola i särskilt många år (om man inte öppnar nya skolor förstås) , innan man börjar fundera på hur man ska spara på utbildningen, lärarna. Alltså det som svensk skola måste satsa pengar på just nu. Och man måste locka till sig så många elever som möjligt, och ju fler elever, desto högre vinst. Kvantitet istället för kvalitet
Systemet med vinstintresse inom skolan finns "bara" i Sverige och Chile på detta sätt och är utdömt av alla andra länder och av alla experter. Eftersom det inte fungerar... Eftersom det är svindyrt (Sverige har en av världens dyraste skola och blir dyrare för varje dag som går...). När det kommer till marknaden i stort handlar det om att "man kan inte vrida klockan tillbaka" men i detta fall handlar det om ett system som kommer självdö och har inte många år kvar.... 4-5 år i Sverige. Max.
Alliansen insåg för flera år sen att systemet spårat ut och inte blivit som de tänkt och en i hög ställning i regeringen sa internt ett år sen: "det är förjävligt"....
Politiken är den mest extrema marknadspolitik världen skådat (vad kan bli mer extremt än att tjäna pengar på barn/ta ut miljardbelopp inom utbildningsfältet?) och så långt ifrån socialdemokratins grundvärderingar man kan komma och sägs att S-ledningen sitter på Sveavägen och hoppas på reträttplats i ett miljardbolag inom skolan om fyra år, och göra som min vän (all-in fyra år och sen casha hem) men det finns ett stort hinder i vägen.....
Svenska folket.
Svenska jävla folket och deras jävla åsikter