Valupptakt
MÖTE, måndag
Hur ska valbevakningen se ut?
Det kommer vara två saker som avgör valet i år. Det första är personfrågan. Vilken laguppställning är starkast? I nuläget har Alliansen ett stort försprång här på alla sätt utom kanske statsministerposten där det känns jämnt. Det finns de som säger att statsminsterfrågan avgör valet. Vem har folket störst förtroende för? Den andra saken som har betydelse är förtroendet i avgörande politikområden och vad gäller de enskilda sakfrågorna har de två blocken samma politik över hela linjen och ännu inte gått att hitta något som skiljer. Men kanske kan vi dagarna fram till valbeslutet hitta en skiljelinje i de två-tre frågor som vi tycker är viktigast.
Vilket block ska vår tankesmedja arbeta för?
Det är många som vill arbeta för Alliansen och många som vill arbeta för de rödgröna. Det kommer vara svårt att enas. Det viktigaste i år är att det blir ett spännande val men jag kände efter debatten i Agenda för nån vecka sen: det blir inte spännande. Oppositionen har momentum i alla frågor.
Jag tror det blir en rysare.
Det har jag alltid trott. Det har varit samma mönster i alla val sedan 70-talet. Samma opionsvåg. Ett år innan valet har oppositionen övertag och sista månaden är det sittande regering som plockar röster. I förra valet var det stort försprång i opinonen för S och sen gjorde regeringen en superspurt och vann. Men efter Agenda och veckorna efter kändes det att loppet är kört för Reinfeldt och stenklart och inte spännande och luften gick ur lite....
Luften gick ur? Hejade du på Reinfeldt.
Nej, jag hejade på ett spännande val. Det blir inte spännande. Tre saker avgör: 1. Efter åtta år tröttnar folk på en regering. Det är precis som ett äktenskap. Det är ruggigt svårt att sitta mer än två mandatperioder. Folk längtar efter förändring och förändringen ska nu vara exakt samma politik.... 2. Det går för dåligt för Sverige helt enkelt. På många sätt. Arbetslösheten, skolan, you name it. Oppositionen har verkligen övertag och upplagt läge och den här gången ser man ut att spela korten rätt. 3. Löfven funkar. Den där superallvarliga blicken och det stenhårda konfrontationsupplägget funkar.
Jag har haft extremt svårt för Socialdemokraterna senaste 10 åren....
Ja, vem har inte haft det. Alla har haft det. Inte minst partiledningen själva. Jag och socialdemkraterna har varit på grym kollisionskurs och förtrondekrisen har varit total men sedan Agenda och när man förstod hur det skulle gå har man förlikat sig med tanken och det är det hela valrörelsen kommer handla om... Att komma till någon slags försoning med S. Se det som något positivt. Man måste alltid se saker positivt. S är ju en tragedi senaste tio åren. Total vilsenhet. Fullständig moras och kollaps. Fyra partiledare, och fyra olika politiska program. Fullständig förvirring och identitetskris. Och nu är strategin att göra en omvänd Schlingman och säga att man är det enda näringlivspartiet... Det nya näringslivspartiet. Hur många gånger kommer Löfven säga: Näringslivet är inget särintresse under denna valrörelse? S var i maximal upplösning för tre år sen. De hade dränerats på all kompentens och alla idéer och allt...... allt handlade om maktspel och Veronica Palm eller Damberg och pajaskonster och ingen politik. Ingen politik. Nu har Lövfen ett starkt lag på gång igen. Finans och utrikes, det ser ut att funka. Man kanske kan se något positivt och kanske kan hitta något man gillar....
Vad ska det vara? Jag tycker allt i S-beteendet i försäsongen till valrörelsen hittills varit pr-byrå. Allt känns falskt. Allt känns spel. Allt känns köpt och påhittat.
Ja, och jag förstår inte den grejen.... De behöver ju inte spela. De behöver inte vara ett frasparti. De har ju alla trumf på hand. Regeringen är i brygga. Vilken opposition som helst äger ju momentum i alla frågor och vet att folk tröttnar på regeringen efter 8 år och bara en öppen dörr att gå in i och då kan de göra det med politik och inte med pr-byrå....
Jag förstår inte tanken. Jag har ogillat nästan allt jag sett hört vad gäller den politiska kursen senaste 10 åren. Alla vet: Socialdemkraterna är precis ingenting av det socialdemkraterna var på 1900-talet. Okej, nu har man valt näringslivet som grundstrategi. Det kan vara bra. Socialdemokraterna var på noll 2011. Socialdemokraterna var döda. Socialdemokraterna fanns inte. Man visste: socialdemokraterna är i framtiden ingenting av det socialdemkraterna var på 1900-talet. Vi måste skapa Nya Socialdemokraterna. En självklarhet. Problemet är att det inte fanns något att skapa av... Ingen tankesmedja.
De Nya Socialdemokraterna. Det tog många år att skapa det. Vi ser nu ett embryo. Få kan definera det. Det är det valrörelsen kommer handla om. Att definera Det Nya Socialdemokraterna. Vi har börjat. De här åren mellan 2004 och 2014 kan vara beskrivas med ett ord: kaos. De finns ett par som varit med i partiledningen alla år och de kan bara beskriva det med ett ord: kaos. Kaos kan vara konstruktivt. Ur kaos kan något vackert födas.
Synd att man inte sett det vackra ännu....
Det har funnits tre stora problem med S under den här kaosepoken från Perssons två sista år då allt började rasa samman till i början av detta år. 1. Partiet dränerades på all kompentens, alla toppnamn försvann, Lindh, Persson, Mona, Juholt, av kända anledningar, och alla andra också av kända anledningar: Åsbrink, Mässing, Östros, Pagrosky, Thalen osv osv... Lindhmordet den stora katastrofen för S. Hon hade varit 57 i år och den bästa åldern för en politiker. Ledaren försvann ju med ett knivhugg. Undrar om Miljailo visste vad han gjorde. Han mördade ena hälften av svensk politik. Sen fanns ingen ledare. Inget styre. De 20 mest dominanta borta och märkliga val sen av partiledare och utskott och nu är det : Löfven, Jämtin, Thorwaldsson, Söderström, Damberg, Hultén, Johansson. Andersson var ett bra val till ekonomisk talesman, och Jämtin, Ahlin, Wallström och hon tar hand om de fem tunga posterna i den nya regeringen om jag fick välja. Tre kvinnor och två män. Tycker Jämtin och Ahlin är stjärnorna i S just nu.
Ja, det tycker jag också...
När valberedningen skulle skapa den nya partistyrelsen hade man två ledord: föryngring och mångfald.... Jag får rysningar. Mångfald, okej. Men föryngring... Det är knappast föryngring svensk politik behöver. Det är ju det som är det stora problemet med svensk politik, att det inte finns någon föryngring. Man kan ju inte förnya med något som inte finns. 55-65 bästa åldern och enda godtagbara för mig : över 45 då bitarna faller på plats och klokskapen infinner sig.. tror jag... den som lever får se.. tror det är så.... Lövfen där nu, 56, Hägglund 55, okej ... Rekrytering till politiska partierna har varit bedrövlig på den yngre kanten senaste åren och ska man då föryngra när det inte finns några.. Expressen skämtade när Juholt avgick: det var veronica palm vs Damberg och man fick rysningar i hela kroppen och tv-experterna hängde på skämtet och de menade alltså på Sveriges nästa statsminister skulle heta Damberg eller Veronica Palm.....
Inget ont om dom , de är bra och trevliga människor...
Ja, jag vet. Men som statsminister? 2. Bilden av S har under 100 år varit kluven: en maktapparat som gillat makten å ena sidan och å andra sidan: en progressiv genomtänkt politik.... De senaste tio åren: allt det vackra i S har silats bort och kvar finns bara maktspelet. Det som blev kvar. Det som sitter i väggarna. Hela den här armadan som hoppat av S under 2000-talet har beskrivit maktspelet och böckerna av Bodström och Juholt osv är skrämmande. Allt handlar om positionering och makt. Inte mycket handlar om politik. Allt rasade samman plötsligt! Hela strukturen kring S är reaktionär. Hela kulturen kräver maktspel och det är en farlig kultur för ett politiskt parti. Ingen släpps in utifrån. Det ska vara en öppenhet och en genomström av idéer och folk ska kunna vandra in och ut och strömma in från näringsliv och man måste ju helt enkelt värva de bästa till en regering. Som Reinfeldt gjorde. Och den ekonomiska politiken, hur ska de klara det... kanske Andersson? Damberg var talesman ett tag... Finansmarknaden kräver de två vassaste ekonomerna i landet. Andersson och en till... de ska matcha Borg och Peter Norman. Dels för att det är komplicerat med finanserna och kräver djup kunskap för att kunna hantera alla system med utgifter, skatter, underskott och tak och .... dels för att finansmarknaden kräver förtroende och det var Sträng och Feldt och Persson och Åsbrink och Borg och Norman och sen... Damberg.
Sluta var så taskig mot Damberg, han är bra och kommer bli grym om 10 år...
Ja, kanske. Men nu är nu. 3. Det tredje problemet för S har varit att de saknat en stark tankesmedja som liberalerna haft i 20 år och visst har man försökt men det har varit låg kvalité och alla nya politiska vägar byggs upp av en tankesmedja där många åsikter silas ner till de bästa och mest hållbara.... S har de senaste 10 åren varit ett parti utan tankegrund att stå på. Jag tycker det är mycket märkligt och jag tycker det finns tankegrund i varje sakfråga som ett nytt parti i opposition bör stå för 2014. Kanske får vi se nånting av det nu när det NYa S ska defineras de närmaste 5 månaderna...