TV-SHOW STV

kl 09.00 Söndag. Politik idag på svt, det var HYSTERISKT år förra året, mest crazy nånsin vad gäller poltiken, blev helt slut och titanisk Hangover, och .... ja , man blir less ibland på den biten och måste öka bloggtakten sista kvarten för att bli klar med allt, och man måste beundra de svenska politikerna som borde få vila två år efter den urladdningen och de borde få ladda om batterierna tillsammans med tankesmedjor och tycker det är helt fel att pumpa partierna på åsikter NU, helt fel.... De måste ju få tänka igenom sin poltik i lugn och ro!

Löfven, Batra, Fridolin, Åkesson, Björklund, Lööf, Sjöstedt, och kds nya som jag inte lärt mig namnet på... Men hon heter som amerikansk president, det vet jag. Sammanfattning, det här året, en opinonsundersökning. Det är partiledardebatt ikväll och då måste man köra en uppvärmning, pepp, lovebomb, sätta betyg på deltagarna innan racet, och sen imorrn efter racet. Betyg längre ner på de åtta i startfältet och det får bli ett helhetsbetyg 1-5 och ett på dagsform, hur de presterat från 15 september till idag. Det var en regnig söndagsmorgon. Mest gårdagen i huvudet. Jag satte på mobilen igår efter pausen och tog kontakt med två så kallade it-nissar, de som ser livet som en hårdvara. Ungefär som ena halvan av min släkt på 70-talet, byggjobbarna, elektrikerna. Och politikerna datum 15. Hårt som fan, och sak sak sak, istället för vision. Skriver en kort ingress om mjukvaran, sen hårdvaran nedan och tror jag skippar mjukvaran helt resten av månaden och går rakt på sak.......

Publicerade inlägget om pojkarna och våldet nedan , trots allt. Kallas Öppet Brev till Statsministern. För lång och upprörd och andfådd för att vara bra och det enda som är bra i den texten är sista meningen, läs den.

Ville inte publicera det då det kan feltolkas som angrepp på feminister också, men det är det ju inte nånstans.

Yesterday på radion. Måste släppa. Och gå in i framtiden. Gäller partiledarna också. Gårdagens mjukvara var tyst umgänge med J, ett par timmar kanske, mest aktivitet, mest gungor. Nuff said. Och en halvtimme kaffe, festis, jag var tyst, hon var inte tyst i början, men man blir ju tyst av varandra, som den andre, ville kanske det. Tystnadskaffe säger mer än andra varianter, effektivare, bättre. Den sa att hon skulle flytta in igen, tills jag flyttar, tystnaden bestämde det. Det blir bra. Vill att hon flyttar med sen, i höst, måste ha nån att flytta med, en kvinna som flyttgubbe, en kartläsare när jag kör... när jag kör mot det mest passande huset och superspännande,   leta miljö och hus för framtiden. Nuff said. Känslan idag, att den tredje vid bordet igår, ungen, är mycket mognare än vi andra två. Och hon är 11.

Man ska inte göra för stor sak av sånt där.

Relationer.

Försöker inte tänka på det. Och ingen sån dagbok. Lägger ner mjukvaran. Sån dagbok. Ingen vill läsa. Jag vill inte skriva. Och blir förvirrat i detta sammanhang, okej: enkelt för mig, glasklart för mig, men funkar ju inte bland fiktionen, tankesmedjan, de skapade gubbarna, Robert Gustavssongubbarna, Kurtan, Mr Bean, har nog skapat fler än Robert, och inte så många har varit lika roliga, gymexperten, tv-experten, däckexperten, fotbollsexperten, den politiske experten här förra året, de kunde vara otroligt seriösa ibland, seriösare än Kurtan. Kom plötsligt på en igår som jag glömt som inte var seriös: hästexperten. Det känns rätt spännande att skriva om sitt liv men i så fall måste det bli i annat sammanhang.

Nu till hårdvaran.

Fullt fokus på hårdvaran en vecka.

TANKAR INFÖR PARTILEDARDEBATTEN

1. Kortsiktigheten

Opinonsundersökningar. De tycks komma varje månad och jag läser aldrig. De är pain-in-ass åtta månader efter val. Jag tycker fenomenet är väldigt obehagligt. Min inställning är att politikers grundtanke måste vara att leda opinon mer än att följa opinon och känslan av den här sifferhysterin är att regering och alla politiker måste följa opinon dygnet runt, året runt.

Jag tycker det är fel att politiker bara tänker 4 år fram i tiden, förut tänkte de 10-20 år åtminstone, och nu ska de tydligen tänka fyra VECKOR fram i tiden.

Det är tre år till nästa valrörelse. Tre ÅR.

Måste finnas någon slags lugn och ro för partierna att skapa en ny vision till nästa val, och även lugn och ro för regeringen att genomföra politik. Sen efter tre år ska denna utvärdering komma. En dom. Som läget är nu med utvärdering varje månad blir det ett ängsligare och ängsligare politiskt landskap.

Det är en stor demokratifråga och det är detta jag retat mig mest på under 2000-talet, politikernas kortsiktighet, och opionsfixering, och måste bli en förändring. Svårt att förbjuda det kanske, SIFO är som vilka telefonförsäljare som helst, big bissniss, ska tjäna pengar, men media borde inte publicera, och marknadslag: sifo lever på media och om media sluta publicera slutar sifo sin terror.

Känns ju totalt ointressant för mig som läsare att följa opinon månad för månad nu, när de inte ens bestämt politik ännu. Förra året bestämde sig centern och mp tre månader innan valet vilken inriktning de skulle ha och chockade.  Varför skulle det vara intressant? Inte relevant på nåt sätt, val om tre år, då relevant. Jag läser aldrig.

Det ska vara max en gång i halvåret. Max.

2. Exempel på kortsiktighet

Under några år på 2000-talet dök helt plötsligt en fråga upp som kändes som viktigare än alla andra, det man blev mest upprörd över. Handlade om internet, växte fram en opionon som på allvar menade att det skulle gälla andra lagar i ny teknik, nya medier, enda syftet: sabotera för filmare, musiker, ska inte gå in på det men minns att Hägglund som inte finns med längre stod och delade ut flygblad en dag här på gatan, och jag tog ett bland och sa "ta itu med stölderna" och alltså det jag tänkte mest på, prio1 några år. Nu är det uppstyrt politiskt, de sitter bakom lås och bom, ingen politiker med position tror längre på politiken att rättordnigen ska vara annan på internet, nästan tippat över åt andra hållet med FRA men hela grejen blev ett förtroendetapp modell större, en dansk skalle på den svenska poltiska makten.

 Nästan alla började glida i samhällets trygghetsfundament, när ängsligheten för en opinon, som kan vara hur liten som helst, kan bli så här stor, vad kan då hända i framtiden?

 Förtroendeknäppen nådde högt upp, ända till Reinfeldt och Sahlin, ingen klev fram och var bestämd och sa : detta är fel. Ingen skyddade de mest sårbara och de kanske viktigaste yrkesgrupperna. Det finns många andra exempel också på politikernas opinonsfixering och kortsiktighet under 2000-talet ...och  just nu värre än nånsin och måste förändras, bli en annan syn på poltiken.  

3. Sakfrågorna ikväll

Livrädd för kvällen. De får inte bli en repris på valdebatterna, då stänger vi av. Får inte bli samma frågor, samma surr.

Stängde av direkt när Bush Thor var i Partiledarna, hon måste byta fokus omedelbart, finns så otroligt mycket viktigt att prata om, nya teman.

 Och det enda som hon surrade om var frihet frihet frihet, som Björklund och Lööf gjorde efter valet och som alla surrat om hela 2000-talet och när det kommer alla områden: ekonomi, försvar,  skola, vård, kommunikation, räddningstjänst, är det totalt omöjligt att vrida ännu mer åt det hållet. Vi är ju världsunika med våra system på samtliga områden, inget land har vridit mer detta håll än Sverige.

När det gäller skolan framförallt, landets framtid... börja prata Kunskap. Som Palme. Detta att kunna sin sak, att ge alla möjligheten att kunna något är samhällets uppgift, definera ordet, som ett samhällsmantra, och att slå fast att kunskap inte betyder matte, siffror, ekonomi, och det där som sekten menade, den livsfarliga definitionen, elitismen eller Sydkorea eller svensk skola anno 40-tal, inte att göra den skillnaden mellan kompetens och kunskap, att även kunskap betyder det som Aristoteles och alla i världen menar: glädjen att leva betyder glädjen att kunna, en känsla, en förståelse, eller en yrkeskunskap, det som drev mina förfäder, fiskarna, att inget funkar på havet om man inte har kunskap, se asbergerbarnen när de lär sig teaterreplikerna, dataspel, att vara någon är att kunna något, att kunna skriva dikt, lokalvårdarna som jag mött och som brinner för det de kan, och att den känslan måste tillbaka även in i socialtjänst, domstolar, de som utövar makt och tappat empatin eftersom de inte utgår kunskap och då tar personliga begär över, alla männsikor, alla yrken, kunskapen i första rummet, enda sättet att få ett tryggt samhälle igen.  

I stället  pratar de frihet.

De menade friheten att tjäna en miljard på att öppna skola på skolmarknaden, de menade aldrig det de sa: friheten att välja skola.

Insikten har nått alla nu: det finns ingen ny pedagogik som vissa trodde, det finns inga alternativa sätt för enskilda eller för ett samhälle, inget att välja, det är slutsnackat. Att välja skola i deras värld betyder att välja bort elever, och vi ska ju inte välja bort en enda unge, alla ska lära sig lika mycket upp till 15, därför slutsnackat. Bara se sig runt i världen, och Aristoteles hade rätt på nästan varje punkt och det är den gemensamma pedagogiken som hela världen följer idag, enda metoden nå det trygga jämlika samhället, läsförståelsen , matte, grundkunskaperna mellan 7-15, de som alla behöver, alla yrken, gemensamma som förut, eviga, ingen ska väljas bort, finns ingen ny pedagogik, och därför heller ingen skola eller pedagogik att välja.    

Att prata om frihet på det sätt som många politiker gjorde var att spotta alla elever, på allt pedagogiskt sunt förnuft och på vår framtida trygghet, det har skolundersökning efter skolundersökning visat.

4. Känslorna

Skrev igår att jag hejade på det röda laget när jag var mellan 10-20, stämmer inte, fel siffror, jag röstade första gången som 19-åring tror jag, då var jag trött på alla block, partier, ideologier, och röstade på det enda partiet som inte tillhörde något block som en markering, och de åkte ur riskdagen då och det var också en markering.... Murens fall hade ju enorm psykologisk effekt på världen, och även på mig fast man inte fattade det,  hade inte så mycket med Sverige att göra, men effekten var väl något så här: alla som kallat sig kommunister i Sverige, och plötsligt är allt detta helt dött och avslöjat som den värsta formen av samhällsmodell genom tiderna, ekologisk, ekonomisk, humanitär kollaps och ingen framtid. Debatten om vänsterns skuld kändes naturlig. Det blir väldigt trassligt om man ska försöka förklara känslorna för politik på den tiden. Men mellan 8-15 hejade jag på det röda laget i smyg och sa det aldrig till nån och men tänkt att det är en förutsättning att hålla på något lag när man är 10 år för att bli så där superintresserad av ämnet som jag blev.

Vilken sida står han på? Minns hur stark vi och dom-tanken var de här åren. Man skulle alltid dela in människor i två läger, och först delade man in dom i praktiker-kontorhjärnor, sen rött-blått, sen medvetna -omedvetna, de som fattar nåt om livet och de som bara liksom pågår livet ut utan att fatta nånting... När man tänkte på människor, vilket man gjorde hela tiden, var det första man tänkte: vilken kategori är han? Under hela 80-talet var ju alla de där medvetna man gillade i media, kultur, alla tidningarna man läste, alla intellektuella, alla som skrev träffsäkert om livet, musikerna som hade blivit viktiga, alla var ju vänster då. 99.9 %. Vänstervågen, alla på universiteten, klart man tog parti för den sidan, men hade ju sen svårt att få ihop kopplingen till dagspolitiken, kommunism och annat, den gick ju inte att tro på. 

Skrev att jag radikaliserades mellan 16-18 och kan feltolkas som kommunism och om det varit 1969 hade jag nog blivit sån men inte på kartan nu och jag minns exakt hur jag tänkte, det var en radikalisering bort från alla partier, hamnade över alla ideologier i en egen storslagen utopi som var mer estetik än realpolitik.

Ja, det var värdegrunder, konst, kanske filosofi som gjorde ett intåg de åren och hade tappat känslorna för partierna.     

All politik rann av mig runt 20, alla partier, alla känslor, tappade intresset, blev en annan människa.

Det var två valdagar förra året. Det var märkliga dagar för mig, hade bestämt mig för att ta röstningen seriöst för första gången, och var helt slut den kvällen, känslomässigt, på nåt sätt var det barndomen som kom tillbaka. 

5. Praktisera intresse

Upptäckt att jag var mycket mer insatt tidigare, nördig, nästan besatt, än vad jag trott och tänkt och egentligen aldrig praktiserat det barnintresset, livsintresset förrän senaste året.

Jag deltog aldrig i några debatter när jag var liten. Särskilt inte i klassrummet. Pardoxalt, när jag tänker på det var jag mer insatt och intresserad än vad jag vill minnas redan som 10åring, superintresserad, av samhälle, politik, människor, redan så tidigt.

I den åldern tänkte jag att jag inte ville delta i debatter eftersom de var totalt urspårade, de andra visste ju precis ingenting om nånting. Kändes löjligt allting, hatade de där idiotiska debatterna, som tur var det inte så ofta, de andra kunde precis noll om samhället, människorna. Ungefär som min syrra hela livet, totalt ointresserad av samhällsfrågor, tv och sånt. Men sen på gymnasiet ville man delta men kunde inte eftersom jag var kass på det eftersom jag aldrig lärt mig hur man gör.....

POJKAR POJKAR POJKAR

10 maj 

POJKAR POJKAR POJKAR

ÖPPET BREV TILL STATSMINISTERN

.

Pojkarna på teve igår.

Pojkarna i Syrien, pojkarna i Sverige, och igår handlade det om pojkar i Tyskland.

Vi hatar dom visst, men flickorna på jorden skulle inte stå ut en dag utan pojkarna.Och den här lovebomben....

Och våldet

De osedda

Pojkar pojkar pojkar, de som jag hatar, som vi alla hatar på stan, vi älskar alla flickorna, i Sverige 2015 och de gör oss glada sprudlande framtid, de duktiga som blir duktigare och duktigare för varje år eftersom vi ser dom som duktiga, och pojkarna hatar mer och mer, eftersom vi ser de så, vi hatar dom, vägrar se. Jag måste skärpa mig, bry mig, detta handlar om gurkorna, de utsatta pojkarna, och i tandläkarstolen skrev jag detta eldiga upprop till statsministern, bara en undersökning, titthål., tänkte på public service, en gång i samhällets tjänst, hur kunde de bli så här, språkbruket, samhällets största otjänst, sen skickade jag det till dn och ville publicera på nationaldagen. Det är inte polemik med någon, det får aldrig bli polemiskt eller den argsinta långbänken, aldrig mot någon, alltid för någon, fokus på flickor får inte släppas bara för att man fokuserar på annat också, aldrig den knäppa uppdelningstanken, aldrig krig med ss eller vilken ism eller religion som helst som övergår i hat till slut, utan att ismen och ismens företrädare ville det när de anslöt sig till ismen, det handlar om lovebomb, den självklarhet vi måste återgå till i språkbruket, att vi måste sluta hata pojkarna. 

Allt började i ordet, för den första ismen och religionen på jorden och den sista, och de som skriker: hjälp oss.

Detta är ett öppet brev till dig Stasminister, om nödhjälpen som är det precis enda som ska rädda världen. Då, nu och i framtiden.

Och jösses vilken tittarsucce den här tvåloperan blev, folk älskar titthål, skvaller, allt det som vårdagboken handlar om, folk älskar frossa i andras lyckliga misslyckande bara det är reality, rusar in på sajten från världens alla hörn, lule, lund, nissan och lagan, tusentals nya besökare varje dag.  Lite som Dallas. Mitt liv. Samma ingredienser, pengar, makt, hat, sex, samma lyxliv. Snart ska jag gå ut och möta våren, kärleken, hatet, och kommer missa Hela Australien Bakar på sjuan kl 20.00.  De kallar det livet. Jag kallar det dubbellivet. Ny programpunkt i den här mycket självutlämnande boken, dagboken. Bäst i Prag. Topplista imorrn, just nu leder Jidhe, före Granqvist, Lindström. Wikegård alltid utom tävlan. Den stora vm-grejen hittills är att boorken är petad. Pga vm-fiaskot för några veckor sen.  

Han måste välja: vm eller damer. Annorlunda dag, ramlade hem vid pass 15.40, direkt från tandläkaren, och pantbanken, en silverservis som skulle hämtas ut, och vad gör man då... sätter på teven naturligtvis!! Och sen datorn. Mina rutiner, och hade bytt rutiner till våren....nu är kl 16.40 och fortfarande inne, samma program, Project Runway All Stars, verkar det som. Deltagare från Season 3, season 8, alla seasons verkar det. Verkar inte bättre. Verkar som Best of Lets Dance som börjar på fredag, de allra vassaste genom tiderna, utom Kurtan och Uffe Larsson. Och Glenn ska inte vara med, skandal, tycker Dollar, sen skryter han för femtielfte gången att han sett Glenns snopp, på pissoaren på Heden i samband med Gothia Cup 2009, tv4 gav Glenn ett ulimatum: antingen lets Dance, eller damer på rummet. .

Tandläkaren var ett snyggo.

Hela folktandvården var sötchock.

En stark bild av samhället 2015.

Damerna.

 Förut var det 50-50 och balans, nu: 90-10. Det fanns bilder på 52 stycken i entren och två män.  Hela tandläkarskräcken väck.

En varm mjuk atmosfär redan i entrehallen.

Hela vården nu kvinnovärld.

 Eller gumvälde som man ska säga enligt svtspråkets nya agenda 

Hade inte ett hål

 Märkligt, inte varit hos tandläkaren på 6 år och inte ett hål

Hon ljög.

Minns inte om det var ett snyggo som lagade mina tänder när jag var 10 år. Nej, det var en gamling, helt säkert

Säkert lika gammal som den här, 25

 Utländska efternamn och utseenden på bilderna i folktandvården och de äktsvenska blir privatläkare , det var mångkultur här verkligen, visste inte att tandläkaryrket blivit popyrke i rinkeby, tensta, de som är duktiga i skolan, det har ingen betydelse på annat sätt än det exotiska sättet, märkvärdiga sättet, en sån där reality check, man hade helt andra bilder i huvudet, åttaåringens bilder

Bilderna släpar efter åldern och tiden. 

 Tandvården var som barnomsorg, skola, friskis o svettis, och det är en bild av sverige under dessa 15 år detta 2000-tal

 Jag började tänka på det akuta läget i Sverige med våldet när jag satt i tandläkarstolen, det är fan brinnand akut nu och landet Sverige behöver akutvård, fattar alla nu i maj 2015...

..... och lite obehagligt hur det blivit med det mindfuckandet och detta det hatat mot pojkarna vi alla känner, det faktum att vi aldrig 2015 kommer kunna prata med värme och kärlek om pojkarna, att de aldrig kan göra ett pojke-lovebomb, det som måste till för att vi ska stoppa våldet, visa att vi behöver dom, ser dom, att de är en tillgång för samhället, den där ålder då allt avgörs: 10-15. Det är uppmärksamhet de behöver för fan, kärlek, pepp, de behöver känna att samhället tror på dom, om de ska börja tro på samhället igen.

Istället: hat i all retorik som föder hatet och våldet.

Svt är mindfuckade, så jag skickade mitt programförslag till tv4: De underbara Pojkarna! -- underrubrik: pojkarna som samhället behöver (en programserie hela hösten som visat goda exempel och ljus bild av pojkens möjlighet, som motvikt till annat)

En bakgrundsförklaring till varför jag tycker det är det mest viktiga programmet just nu i svensk tv.

Hoppas inte jag blir för grälsjuk på vissa mediapersoner.... 

Det ska vara lovebomb!

Jag har svårt för pojkar, precis som alla

Visst fan är de pain in ass, mellan 10-15, de små bullriga kottarna överallt, högljudda, var tvungen säga till en busunge , som sprang mot rött, millimeter från motormos, stor trafikkorning, han tittade inte bakom ryggen, de som svänger, han kunde inte se det komma, att de hade grönt, efter plugget-tid, den uppspelta, du måste hålla koll på bilarna sa jag, det där var nära ögat, han blev superpepp att en gubbe eller äldre man ville prata med med honom, och hela gänget stod sen i en ring runt mig och surrade som galningar, det är extremt ovanligt att någon ser dom, pratar med dom, de saknar det, de längtar till det, de längtar efter förebilder, nån som ser, pratar, det här var en så kallad tuffing, tuff pojke, de saknar vuxenvärld , hela det där engagemanget för varandra, den känslan de får i staden, avståndet, förvirring i avståndet, som om ingen ser dom, de började surra massa förvirrat, alkohol, sånt, saker de förknippar med manlighet kanske, sånt de inte förstår, vill ha svar, reaktion, svårt säga ålder, 12, 13?    

Jag tycker att den här utvecklingen med kvinnornas ställning i Sveirge är underbar och vacker och väldigt postiv, på den punkten är vi föredöme för världen och jag har också extremt svårt att visa kärlek för pojkar  i den här sårbara åldern, de är ju jobbiga, men självklart är det enda vägen, och mindfuckeriet (att vägra pojkarna förståelse, framtid, kärlek) är kuslig, samma överallt när ismer tippar över, blir dogm, som på 70-talet, och hur kunde vi hamna här?   

Det är klart att vi män tycker det är bra

 Den här situationen i vården

Bättre bli vårdade av kvinnor, den här var extremt omvårdande, omtänksam, brydde sig, på ett sätt som inte män kan göra utan att det blir pinsamt

Att flickorna är så duktiga i skolan och de enda som värderar kunskap och kommer bära landet på sina axlar är bara positivt.

Men för samhället är sprickan farlig och dags att göra nånting

Våldet i samhället

Liksom inte svårt att se vad den beror på

Vi män älskar att kvinnor vårdar oss, och vi älskar utvecklingen att slippa jaga sönder oss själva i jakten på statusjobben i framtiden, att bilden av oss förändras, att vi kan vara normalfattiga och älskvärda för annat, som kvinnor idag, att vi blir jämlika, men kanske är det så att bara vi män kan förstå mekanismen bakom våldet och hur man löser det och hur extremt farligt det är på väg att bli i detta mindfuckeri?

Vill undvika den där debatten (kallar den gumgubbdebatten där man kastar kränkningar på varandra enbart pga kön i yrken där svt sänkt nivån till botten, bättre nivå i övriga svenska mediakanaler) och istället  handlar allt om förebilder, allt, då som nu, och framtidernas evighet, vi kan sluta snacka annat, det enda vi och Du statsminister kan prata om: förebilder, sedan Platon och sedan Adam och Eva har de styrt samhällen och liven.

Förebilderna .... de avgör allas våra liv, förebilderna bygger landet, statsminister

Och det var dessa vi prioriterade ner

Därför behövs detta tv-program!

Liksom inte svårt att se vad våldet beror på

Vi kan göra en annan samtidigt som heter de underbara flickorna också , då kanske nån tv-kanal skulle våga.

Jag håller mig utanför all genusdebatt och de måste man göra eftersom det kan uppfattas som att man är emot någon och ingen har brytt mig mer om flickornas utsatthet än jag och många feminister gör ett kanonjobb för dom och finns ingen motsättning , tvärtom ett glasbart samband och 2000 kastade jag mig in debatten en kort månad och sa: maktordning kan bara mätas på ett sätt: hälsa.

Svaret kom från ss: nej, den ska mätas i pengar.  Märkligt sätt att se på livet eftersom hälsan är nummer ett i livet säger precis alla människor och de här harmoniska jobben, vården, den här kicken att möta människor, alla yrken skapar lugn i människosjälen, barn och skolan är ju de två bästa platserna att hålla sig ung i,  kvinnornas lott , totaldominans, eller total totaldominans och bolagsstyrelser kan slänga sig i väggen vad gäller snedfördelning och det sambandet skapar våldet..

 Den stora sprickan som syns tydligt i hälsan.

 Larmrapport 15 år nu, larmrapport efter larmrapport men inga kraftinsatser görs, hur sprickan i skolan växer ÅR för år, samtidigt växer våldet, 40 döda på ett halvår, 300 i strid i fronten, det är helt enkelt HÖG TID för dagens politiker att inte göra en maximal satsning , föra in det i alla poltiska tal, alla vet vad våldet beror på, brist på förebilder

Det är akut.

Gängvåld, i förort, i Syrien 

Gänget bryr sig, tror på oss, nu när inte samhället är vårt gäng, inte bryr sig, dessa självklarheter , dessa samband, som tidigare generationer pumpade in i oss, som skapade det trygga samhället då, som vi liksom tappat när de mäktigaste vi fått, tex vice statsminister verkar sakna psykologiska insikter, det såg vi i Almedalen som var en deprimerande historia och liksom inte har det samhällspsykologiska ansvaret som utgångspunkt för allt.

Statsministern är den störste förebilden i landet och det största ansvaret vilar på dig, det du säger är det viktigaste för landets utveckling , självklart inte farligt med spricka i sig, om den berott på att tjejerna blir bättre och bättre i skolan, men sprickan beror på att pojkarna är på katastrofnivå, katastrofnivå, de näst sämsta pojkarna i hela världen enligt senaste pisa!

Viktigt prata kvinnofrågor, men som läget är i Sverige 2015: lika viktigt prata om pojkarna.

Du vet att lösningen alltid kommer vara goda manliga förebilder, och att du är den största manliga förebilden, och det handlar om POJKAR, i Syrien och här, pojkar som inte blivit sedda i skolan, de som samhället svek

Det som samhället fick tillbaka IN YOUR FACE

Våldet i samhället

Vi hatar pojkarna, därför hatar de oss.

Samhället hatar pojkarna, hörs tydligt i politikernas språk, men de är oskyldiga här och nu i 12 årsåldern, innan vi började hata dom, det är vi som är skyldiga. 

Liksom inte svårt att fatta vad det beror på det, det som händer, längtan efter våld, det som nätet lockar med, de enda som verkar bry sig om dom, de enda som vill ha dom.

Det är ingen bagatell, det är 2015 det som kan slita sönder landet, nätets skräckvärld lockar, när inte lockelsen finns i den verkliga världen

Nu när Sverige är totalt dränerad på manliga förebilder söker de förebilder på nätet

...fler och fler, pågår en explosion nu i maj, vi har bara sett en liten procent av det som väntar.

 Det brinner i knutarna.

Vi påstår att vi ska ta tag i det men vi gör ju allt för att inte ta tag i det 

Detta är ett öppet brev till dig statsminister Löfven.

 Våldet drabbar kvinnorna också , i nästan lika hög grad som männen, det ser vi i Syrien och här hemma och självklart dead end och fullständigt livsfarligt att BARA prata kvinnofrågor, och i varje tal måste du införa frasen: flickor och pojkar, kvinnor och män, lappa ihop samhället, du kan kasta fram vice statsminister och låta henne prata  hat eller ss-ligan (som vet att det exakt samma problematik med genus som med invandring och kriminalitet, överrepresenterade men 90 % skulle aldrig bruka våld och man vet att bästa sättet att aldrig lösa problemet med våldet är att säga att det är medfött, och alla vet att det beror på situation, allt beror på social situation) men det viktiga är att du pratar om att SE pojkarna  

Situationen är akut 

Att tala om pojkar och unga män, är att se pojkar och unga män, allt handlar om språkbruk när det handlar om förebilder herr statsminister, ALLT handlar om språk Löfven, allt, vet inte hur många gånger du använt orden kvinnor och unga flickor och det är jättebra men se pojkarna, se pojkarna, också, larmrapport efter larmrapport, och enda lösningen: en massiv politisk genussatsning på dessa förlorade mellan 9-16 där genussprickan i skolresultat växer dramatiskt år för år , se -- reagera -- agera, annars är det kört, kört

Du kan inte lita på att nån annan ska se dom, om inte du ser dom, ser ingen dom

Vi kan inte bara hata de längre.

Vi måste sluta hata NU.

Detta med språkbruk och att inte vilja se eller lösa problem: när de första männen fick makt i samhället utnyttjade de den till att låta den egen personlig makteuforin blomma fram i kränkningar, förtryck som skapar sprickor, och nu vill de mäktigaste kvinnorna överträffa den härskartekniken,  spottlokande de grövsta injektiven för att konfirmera egen personlig maktställning och samtidigt vet alla vad detta som håller på att förlama vårt land beror på:  social situation, förebilder, och just oviljan att se dom, årata om dom, språket, härskartekniken.

De osedda.   

Jag vet egentligen noll om den här manliga världen

Mil från gängvärlden

Jag har levt och lever i kvinnovärld, och exakt samma starka känsla idag som då år 2000 då man första gången insåg vad som skulle hända, våldet som resultat av utvecklingen, och idag: 500 ska resa ner och få utlopp för våldet Sverige skapat åt dom här säger terrorbedömare, och fortfarande har inget gjorts på den här fronten, och samhället består av mansvärldar och kvinnovärldar och det är sällan 50-50 och är man i minoritet är man alltid i underläge och har inte samma rättigheter och möjligheter och om man tycker det är manssamhälle eller kvinnosamhälle beror på i vilken situation man berfinner sig , men jag känner exakt samma sak som då, 2000, för 15 år sen, när jag gick samma runda av kvinnor som nu, teatern, 90 %, sen Ordfront, det skrivna ordet, 75 %, och sen till friskis och svettis, 95 %, och sen går man lycklig ut full med naturlig Prozac i huvudet, och pang: på gatan mittemot sitter männen på rad, tre krogar mitt emot och där sitter de kl 19.45, och pimplar bira eller annan styrkedryck för att sänka sig själva och få dö bort från detta och aldrig är bilden av hälsans effekter som syns i alla siffror starkare än här på St Eriksgatan.

Något kusligt kan hända Sverige, något har vi förlorat i skolan som tagit oss hit

Du vet det statsminister

Våldet , desperationen, det har nått en gräns, en definitiv gräns, och reagaerar vi inte NU IDAG kan vi lägga ner all politik, och kört, kört.

Våldet, statsministern, våldet, det som lockar i mellanöstern, resan, sällskapsresan som lockar svenskar, som en gång lockade Stig Helmer.

Liksom inte svårt att se vad det beror på,  medvetenheten måste slå igenom även i poltiken, genusmedvetenheten , hur man bekämpar våldet

Två tusen sympatiserar med de mördande och mördade förebilderna på nätet eftersom samhället inte gett de några andra, om vi inte sätter igång med bekämpningen nu, handlingsplanen, så gör vi det aldrig och kom sen inte efteråt och snacka 

Och vi har bara sett början på något som kan explodera , och alla vet orsaken: den totala bristen på manliga förebilder

Våldet

De osedda

Den världsunika totaldräneringen överallt, inte minst i skolan       

Våldet, det finns, alltid, en insikt, och det är en hoppfull insikt alla kommer till ALLA såsmåningom: vi kan hålla det under kontroll, genom förebilder, poltisk handlingsplan

Och det scenariot vi ser framför oss om utbildningsminister, statsminister, media pumpar på samma linje, fotspår, invanda mönster, språk, rävsaxen vi själva skapat , samhället utan förebilder är ju skapat för extremism, och vad beträffar terrorn redovisade Agenda i februari siffror som skakade om och alla sa att det var fruktansvärt och alla vet,  du Statsminister vet liksom Agenda och svt , liksom Säpo som uttalade sig, att lösningen är en kraftansamling, du reste till Göteborg efter den omskakande gänguppgörelsen och du visste då vad som behövs göras akut, och klart att de svär och spottar och är upprörda, om en statsminister aldrig , aldrig , aldrig pratar om pojkarna i sina politiska tal.

Aldrig pratar om det som behövs.    

En massiv pojksatsning, i de avgörande mest känsligaste åldrarna, som kraftansamling mot våldet, och känslan idag: har vi aldrig umgåtts med dom, känt den sårbarheten de åren vid 12-13-14 ?

Ett stort politiskt fokus 2015 på de tappade osedda pojkarna, mot våldet

De första är att se och tala om dom, det andra är att föra tillbaka män i skolan, det tredje : visa den här programserien och goda exempel som får pojkar runt om i landet att skratta och le igen. 

Det är bråttom

Det ska upp på dagordningen

Prata Pojkar, säg att du älskar dom, hedenmo lär inte göra det, visa kärlek, visa att du tror på dom, att samhället behöver dom, på samma sätt som du pratar om flickor

Enda lösningen mot våldet

Vi har ett ansvar

Du har det största ansvaret, och larmrapport efter larmrapport hur pojkarna tappar i skolan år efter år och nu är läget svårt bottenlöst alarmerande att vi MÅSTE ropa, vända trenden, bristen på förebilder

Det som skapar våldet

Det ju så jävla löjligt annars om det ska sitta nån expert eller statsministern i tevestudion när tragedin ska analyseras i april 2016 som säger (ungefär som efter Paris): kan inte fatta att det kunde hända, allt är ofattbart, obegripligt 

EVERT BÄCKSTRÖM

9 maj 

Man kan  DEFINERA ORDET DAGBOK PÅ OLIKA SÄTT. Kom jag på i morse.  

Nu kom jag på vilken lista jag tänkte på i morse: listan över saker att göra i det nya livet, nya rutiner. En sak var att börja läsa DN och krönikörerna i aftonbladet. Måste fan göra det! Läste DN en gång i våras och tyckte det var grymt bra. Blev väldigt överraskad. Fanns ju fan ingenting som man retade sig på och förut reatade man sig på allt, och nu finns ju ingen anledning att inte läsa... (tron på lyckträff, men varför skulle det vara det?). Och igår läste jag en krönikör på aftonbladet.se och han var rent strålande, ja, den överlägset bästa krönikören jag läst på aftonbladet och så totalt annorlunda mot krönikörerna när jag slutade läsa och han hette Ronnie S, nånting. Läste tre, alla var jättebra,  briljanta rent av, resor mellan högt och lågt, började i populärkulturella fenomen, och beskrev en trend, en tanke. och en handlade om Quickologin och den var på kornet, helt rätt från början till slut, tanken han hade att det som byggde och bygger det där mest osannolika var gemenskapen, gruppen, den psykologin.

 Skrev inte dagbok när man ska skriva dagbok så tar igen det nu, när tjejerna skiver dagbok, men försökte, två gånger, upptäckte jag på vinden nyligen, en runt 10, en vid sommaren när man var 13, det var humor, i alla fall idag om man är ironiker, fanns en del ordvitsar, och seriestrippar, det där man var fixerad vid, men annars temperatur och fotbollsresultat. Resultat sida upp och sida ner. Dagens viktigaste grej, resultatet. Och sen en pinsam sak som jag alltid rankat som det pinsammaste jag gjort, och dagen efter var man livrädd att nån syrra skulle se eller ännu värre nån förälder och fortfarande för skämmigt att berätta.....

Rankade tjejerna.

Topp-tio.

Plötsligt var de lika mycket i huvudet som fotboll som för alla i 13årsåldern och topplistan hade två betyg, skyssthet och snygghet, några hade 5 i betyg på det första och 1 på det andra och några tvärtom och det var åtta från klassen. Och en granne. Och en kusin.

Rodnar men skriver ändå.

Liksom inget att skämmas för. Åldern.

I så fall ska 5 miljarder levande på jorden och lika många döda och lika många ofödda skämmas för den åldern och alla blir intresserade av sånt i den åldern och alla skäms för sin ålder och syrran skäms mest och hon har mest att skämmas för eftersom hon levde ut den åldern skamlöst och ju mer man lever ut åldrar desto mer skäms man för åldern och hon tog över köksbordet fullständigt med sina pojkar och pratade oavbrutet sina stories och föräldrarna lät henne hålla på och gick ju över gränsen med alla sexhistorier till maten som hon trodde vi skulle skratta åt och några år senare skämdes hon som en hund över de åren och hon har nog alltid fått rysningar när hon tänkt på hur hon gick på.....

Alla åldrar är skämmiga. Funderat på vilken ålder som är skämmigast. För mig var det 19, då skämdes jag så mycket att jag sa att jag var 25 alltid .

Och alla gick på det....I alla fall dörrvakterna. Och tjejerna på krogen.  

Den ålder jag är idag tar nog priset ändå, måste vara den skämmigaste, vill inte ens nämna den...

För tjejerna på krogen

Jag skojade bara. Har väl varit på krog max 10 gånger senaste 15 åren. Och en finlandsfärja. Får skärpa mig.

DET POLITISKA MANIFESTET

8 maj 

07.25. Fredag morgon. Hej dagbok. Politik idag. Värmer upp. För dagen. Med Varma Koppen. Kantarell. Listmorgon. Uppvärmningsmorgon. Ska till Thomas von B, Intiman ikväll, nytt liv, aldrig varit där, ska vara en ny sak varje dag, politik idag... Sammanfattningen och det är politik varje dag överallt i samhället fram till nästa val men jag förstår inte det där med partierna överallt nu och partiledardebatt på söndag och aldrig förstått sifo-undersökningar nu... menar: det är tre år till nästa gång... Jag kommer i alla fall pausa detta med partier tre år. Men okej, kanske bra med den här trenden, att partiledarna blir mer delaktiga i samhällsdebatten även när det inte är valår, men man känner ju sig jätterädd att de ska spåra ur i ett hörn där de inte vill vara, som Lööf gjorde den här tiden förra mandatperioden, de vet ju inget partiernas politik i nästa val, de bestämmer ju inriktning 6 månader innan, förra året, ett par partier chockade. Och världen ser helt annorlunda ut då! Världen kommer vara TOTALT annan då. Hård dag idag, efter 12 och efter von B blir det Lets Dance och sen DÄCKA. 

Uppvärmningskläder. Uppvärmningsväder. Lägger upp dagen så, som jag la upp träningspassen som liten. Som jag la upp dagböckerna som liten. En timme uppvärmning. Vid datorn. Med varma koppen. Med mjuka kläder. För att få känslan av uppvärmning. Sen blir de hårdare och hårdare ju längre dagen går och slutar med skinnbrallor sista timmen. Efter varma koppen Italian Chanky Tomato Soup. Sen blir maten hårdare och hårdare ju längre dan går.

Nej, jag blev inte förälskad i min tandläkare. Bara förvånad.

Förblindad. Lägger ner dagboken, funkar inte, i alla fall när det gäller relationer. Aktuella relationer. Gamla=ok. Det här måste vara första budordet i bibeln som delas ut till alla deltagare i alla kurser på alla folkuniversitet och mediagymnasier som ska skolas in som arbetare i den stora upplevelseindustrin i moderna världen som är en bransch som helt bygger på kreativitet: Hjärnan vill inte vara kreativ, därför måste vi lura hjärnan att bli kreativ.

Så jag börjar med sajt och bombar på infall, hoppar på tankarna när de är varma och mjuka, sen blir de hårdare och hårdare hur längre dagen går...

Idag temat svensk inrikespolitik.

Orsaken: Dokument Inifrån igår.

Och att man vill knyta ihop säcken, skriva ett politiskt manifest, börja där man slutade, först ett litet förord idag, sen ett längre förord imorrn. Sen de fyra punkterna, min sammanfattning av politik. .

Varma koppen av politisk kantarellsoppa och först lite svammel om annat för att öka bloggtakten sista kvarten.... Sajt. Nät. Man inbillar sig att det finns ett akut syfte, nån som behöver det, någon med makt som påverkas kanske,  att det är viktigt. Som ett barn, som bara kan rita om mamman är i närheten, som hon kan springa och visa upp teckningen för. Så lurar man hjärnan! Nya projekt, ideer, allt föds i nya oväntade tankebanor, man överraskar sig själv, och man verkligen provocera sig själv in i teman, tankar, och tankarna finns hos alla varje dag men det är när de sätts på ord som man spånar vidare, jösses så många projekt som fötts senaste halvåret, sketcher, böcker, filmer, serierstrippar.

Vem föreställer man sig som läsare? Föreställer mig två, makthavare, media, som sagt att de läser, en på svt och en på... Lite makthavare i alla fall. Varför ska man gå till tangentbord annars? Var ska man hitta motivation när man lägger ner sajt? Det som ska mynna ut i böcker, film. Mitt projekt. Livsprojektet. Fattar inte det. Sånt föds ju liksom inte på mobilen, jobbet, cafeet. Hittar aldrig nåt där. Eller skriva om städning eller existentialism eller skola i word helt vid sig själv för sig själv till sig själv? Crazy.

Men tanken är ju att jag ska ha så många ideer att jag inte behöver spåna mer. Jag behöver alltid spåna. Varje dag. Som kick-off. Jag behöver alltid upptäcka nya saker om mig själv. Får öppna en ny sajt! Detta att upptäcka att man visste om städning som man inte visste att man visste. Ingångar. Jag skriver adress sista dan här så fancluben kan hänga med.....

Upptäcksresan. De kallar det livet. Jag kallar det dubbelheten.

Det enda som finns att berätta om mig är att jag inte gjorde annat än skrattade de där åren som man förträngt eller aldrig haft nån aning om upp till fem sex och jag var ett hysteriskt ständigt litet skrattande knyte i barnvagn, spjälsäng och garvade mig igenom de fem första åren och varför ska man fråga om sig själv men syns ju fotografierna också och föddes med överdos av naturlig prozac och plötsligt helt logiskt att det bara var humorgenren jag förstod sen de åren jag kan minnas och grät jag aldrig? Nej. Aldrig. Mycket märklig unge. Du bara skrattade.

 Och den andra saken. När du såg en ratt rusade du dit. Traktorn. Bilden. Vi fick slita dig därifrån. Du var helt besatt. Av rattar. Du bara satt där och skrattade. Du var hopplös. Galen i rattar. Förklarar åren mellan 18-25

Nej, jag blev inte förälskad i min tandläkare. Bara förvånad.

Förblindad, förtrollad, har aldrig blivit blixtförälskad i skönhetsdrottningar men jag blev lite förtjust... i hela situationen. Den var oväntad, förvånande. Lite uppiggande hela grejen. Och jösses vad många sketcher det blev, och den märkliga kärlekslängtan i sms till J helt plötsligt: "jag är inte förälskad i dig, jag är förvånad i dig. Och lite förtjust...." och tusen synopsis, några blytunga, och några superlätta sketcher som säkert gjorts hundra gånger om av Görsta Ekman den medeläldre och Mr Bean, alla förr i tiden som höll på med relationssketcher, det var den dominerade humorn då... Tandläkaren som blir blixtförälskad i patienten, tills han ser hennes mun. Vilket snyggo, vilken ful mun. Det temat. Bättre tvärtom, tandläkaren som blir kär i patientens tänder... Eller patienten som blir kär i tandläkaren, rent av söker en tandläkare i kontaktannonsen. Eftersom hon har värk. Nä va fan.

Nä va...

Tandläkarsketchen måste vara gjord förut! Nu politik.

Annars får David Hellenius sno den till Hörnan eller Lets dance 20 år.

MANIFEST

FÖRORD POLITIKEN

Topplistan. De 10 dominerande ämnena. Jag ska ranka dom lite senare i maj och funderar just nu om Frihet eller Kärlek ska vara etta, och om Kunskap, Rättvisa eller Sanning ska vara trea. Jämlikhet och jämställdhet ligger och skvalpar också och jag rankar efter det jag ägnat mest tid åt det här året, det som engagerat mest. Ett tag var det kunskap i samband med skolan och just då kände det som det viktigaste politiska projektet och sen kom jag in på jämlikheten som jag alltid brunnit för och det var det Dokument inifrån handlade om, den ofattbara hyperojämlikheten i världen. Jämlikheten är på bra nivå i Sverige i jämförelse så blev inte så upprörd att den ska nå topp5 på listan.... Tanken var att lovebomba Stefan Löfven eftersom vi alltid måste känna så för statsminstern annars blir det väl ett olustigt land och jag vill älska min statsminiser och alltid grundrespekt och alltid hatkärlek till statsministern genom alla år i Sverige men ville gå tillbaka där man började för ett år sen: lovebomba statsministern och alla politiker. På nåt sätt måste man börja och sluta där, sen kan jag negga i mitten. Har varit rätt omtumlande och samtidigt märkligt, att man verkligen känner att man är på samma ställe där man var för ett år sen, ungefär samma ståndpunkt idag i alla frågor. Det är faktiskt en märklig känsla, nästan chockerande, och när man tänker hur lika det är från den där tiden mellan 15-20 när jag var väldigt intresserad av det här ämnet, blir det ännu märkligare känsla, men det är klart att fokus förändras när utvecklingen förändras, utvecklingen är alltid en pendeln slår åt olika håll och grundbulten för idealsamhället är ordet balans och nu har det slagit över i obalans åt andra hållet och poltikerna har inte hängt med i retoriken. Egentligen var det åren mellan 10-20. Men man blev ju mer insatt 15-20, fattade mer, försökte fatta. Det är klart att man hejade på ett lag, det måste man göra i den åldern, om man inte hejade på ett lag när man tittade på fotboll blev man inte intresserad av matchen och jag hejade på det röda laget i smyg och aldrig erkänt för någon och erkände det aldrig då och aldrig senare och man hejar på det lag som farsan hejar på och han smög enormt med det och han var intresserad av debatterna och politik till skillnad från morsan men han smög med intresset och vem han hejade på men jag var jättenyfiken att ta reda på vad han hejade på för man måste heja på någon och jag kunde läsa honom bra och jag kunde avgöra på skratten och ansiktsuttrycken under debatterna mellan Palme och Ulf A och kunde avgöra om han skrattade rått eller skrattade hjärtligt och en gång avslöjade han sig. Jag tjuvlyssnade nog. Han var upprörd. Lät som ett gräl nästan. Något allvarligt med morsan. Sånt tar man till sig. När de är allvarliga, upprörda, inte ofta. "ska vi få ett tvåtredjedelsamhälle??" skrek han. Ett poputtryck då, tvåtredjedelsamhälle. Jag visste vad det betydde, politiskt.

Jag minns att jag radikaliserades rejält ett par år mellan 16-18 och det är lika stensäkert ålderstecken som 13åringen som börjar tänka på tjejer, den ideologiska åldern, jag tänkte: "jag måste vara den radikalaste människan på jorden" i mina tankar och man kan vara radikal åt alla håll och på alla möjliga sätt men alla blir radikala i den åldern.

Sen bara rann det av mig, all politik, och det röda, runt 20, vet inte om det berodde på åldern, mig, eller världen, politiken. Den röda färgen och den blåa färgen, ungefär samma känslor för dom och det låter som att man är likgiltig för frågorna och samhället men likgiltig är nog den mest felaktiga beskrivningen på mig man kan komma och tycker jag bevisat det det här året men det blev bara en annan utgångspunkt och kanske kan kalla den filosofisk (ger felaktiga associationer) men handlar om att blicka över andra pragmatiska horisonter än vad politikerna gör och tänker alltid framtid, framtid, 10-20 år, och tänker väldigt mycket på historien och omvärlden och jämför med två sakerna som utgångspunkt och tänker enbart pragmatiskt och när man gör det har man hamnat i ett besynnerligt förhållande till svensk politik sedan 90-talet, totalt omöjligt att välja sida, hitta det parti som har mest rätt, och tycker det är besynnerligt att så många partier hamnat fel i många frågor idag, hur de gjort de och varför och man fokuserar på felen och då blir det ofta negativitet istället för lovebomb.

Om jag ska sammanfatta min syn på politik idag, där man började för ett år sen.

Det blir ett annat upplägg i Vintersagan sen.

Det här också bara ett förord.

PUNKTERNA I DET POLITISKA TÄNKET

1. Starka benhårda värdegrunder, som jag formulerade innan jag fyllde 20.

En topplista, en massa värdeladdade ord, som är positiva för alla samhällen i alla tider, frihet, kärlek, rättvisa, sanning, kunskap, jämlikhet, jämställdhet, empati, osv. Det måste vara själva utgångspunkten för alla partier, att ägna tid åt att tänka vad de betyder i politik och samhällsfrågor. Kärlek och empati är de enda två orden som politiker och politiska partier inte använder och förstår inte riktigt varför, måste vara grundbult i alla samhällen, att inte ordet fred står med i deras manifest kanske rimligare att förstå. Beror på att partier ofta är fast i historiens politiska språk och empati är ganska nytt ord, därför använder man inte "det empatiska samhället" på affischerna, man använder ofta  "det solidariska samhället" istället eftersom det användes förr och menar ungefär samma sak. Jo, menar samma sak, bara att det sista är ålderdomligare, det första modernare och om jag satt i tankesmedja för S skulle det första jag gjorde vara att byta ut till "det empatiska samhället" bara för att markera att man är ny, modern, det funkar, det gjorde Schlingmann, Reinfeldt, nya moderna etiketter på M . Man kan fundera över varför inte "det kärleksfulla samhället" slagit igenom, tycker det är konstigt.

När jag började med att formulera mitt poltiska manifest för ett år sen här innan nerköttandet i det lilla, började jag här i det stora, orden, och beskrev hur det gick till när ordet frihet knockade ut kärlek som nummer ett på listan över värdegrunder.  

 Att frihet är det viktigaste i varje människans liv, till och med viktigare än kärlek, "Kärlek kan vi ha och mista och ändå överleva, men har vi förlorat friheten, då har vi förlorat allt."

 Från 15 till 17, åldersprocessen. Beskrev hur det gick till. Från 15-åringen som var negativ till ordet frihet i samhället, man hade sett bilderna på hundarna runt en korg och den konkurensen, utslagningen, den minsta hunden inte fick mat, till 17-åringen som insåg att ordet frihet är det viktigaste i varje människans liv, och då också i samhället, den känslan när man vaknar varje morgon. Frihetskänslan.

En banal evig sanning alla kommit fram till, alla tänkare, rockers och vissångare, att friheten är störst.

Man kan ju vara totalt på botten, som många är i USA och Sverige, tappat allt , pengar, jobb, familj, med de har ett hopp nånstans, tack vare friheten. Många i USA som har precis allt skjuter sig i skallen, såg vi i Parneviks, det är den andra sida av friheten.

Den sidan av friheten har jag alltid hatat, vapenfixeringen tex, friheten att mörda andra och sig själv, friheten bananas jänkarstyle. 

Det var ett inlägg om de tre begreppen radikal, konservativ och liberal, som hela 1900-talet handlade om, som jag tog upp min resa genom frihetsbegreppet. De tre sakerna, radikal, konservativ och liberal var kopplade till dåtidens sakfrågor och de har sina grundare som skrev sina manifest på 1700-talet och 1800-talet och dom ska man gilla eller ogilla, tja.... men de tre lever kvar och ska också tydligen vara synsätt på livet idag och då blir det obegripligt och jag skrev att jag alltid skrattat inombords när jag läst tidningsenkäterna med ungdomspolitiker, muffare, ssuare, liberaler, som ska förklara vad de ÄR och varför. "Jag är liberal därför att..." "Jag är radikal därför att..." "Jag är konservativ därför att..." Lät så roligt. När jag läste det när jag var 18. Som om de är hundra procent något och i så fall är man ingen människa och skrev att jag alltid varit 33 % radikal, 33 % konservativ, 33 % liberal. Alltid.

Radikal är given att man måste vara, hela tiden tänka nytt och ompröva eftersom samhället är i ständig rörelse, och livet, man får aldrig fastna, jag tänker ofta "jag är tusen gånger radikalare än alla de som kallar sig radikala" eftersom jag verkligen tänker och omprövar och genomlyser begrepp varje morgon och konservativ måste man vara, inse historiens betydelse i alla samhällen och liv, sambandinsikten hur dåtiden, nutiden och framtiden hänger ihop, och har man inte den grundkunskapen om samhället, hur gårdagen påverkar morgondagen , då skiter man i framtiden, det som politik ska handla om, det är en självklar viktig utgångspunkt för varje dag: det vi gör idag påverkar det som händer i morgon och tappar samhället det tappar vi allt.

Historien blir viktigare för oss ju äldre vi blir, eftersom vi förstår den , levt den, därför blir vi konserativare så äldre vi blir när vi tänker på samhället.

Och ja, dåtid får vi mer och mer ju äldre vi blir, och mindre framtid, och ja, därför blir vi konservativare när vi tänker på livet också, ju äldre vi blir.        

Konservativ betyder tron på  "det bestående, att bevara det gamla" och radikal betyder tro på "att förändra, testa nytt".  Jag skrev att jag alltid tyckt det varit en idiotisk syn, indelning, att man ska vara antingen eller som person. När det kommer till aktuell politik, till allt, vad fan.

Om en sak bevisligen inte funkar, bara att skrota det. Om en sak funkar bra, bevara det. Vad är problemet? De där orden, aldrig fattat att man ska vara det ena eller det andra, handlar bara om sunt förnuft. Pragmatism,. 

  Och liberal....

Ja, 33 % , insikten att friheten är viktigast i liv och samhällen och jag beskrev hur den processen gått till, och egentligen över en natt, sommarprogrammet med Kent Andersson fick mig att tänka i alla fall. Det var så starkt, han beskrev friheten, hur han gjort slutsatsen, det hade nog varit en resa för honom, "när allt är förlorat, när allt allt allt är förlorat, då återstår bara friheten".

När jag skrev Vision i Vintersagan rankade jag ändå kärlek som nummer 1 i det politiska troligen för att frihet fått knäpp innebörd i Sverige under 2000-talet, när vi drar det så här långt blir frihet inte frihet, det viktigste för friheten är ju att skydda friheten, med andra lagar än de vi har idag, när den personliga friheten blir för stor inskränker vi andra personers frihet, (man ska inte ha friheten att slå en annan på käften, då har man inskränkt hans frihet).

2. Värdegrundernas funktion på sakfrågor

Först värdegrund och mål, sen: hur ska systemet vara byggt för att målet ska uppnås.

Det var rätt detaljerat redan då i 18 årsåldern i sak hur idealsamhället ser ut, hur ett samhälle fungerar bäst för alla människor, drog givna slutsatser av världen, och har blivit ännu mer detaljerat för varje år man levt i samhället, jämför med alternativa samhällsmodeller. Fel och brister, vad som funkat, och vad som varit katastrof. Lite som ett manifest i bakhuvudet, en vision. 

Och sen, de politiska partierna, vad ska man tro om deras utvecklignen fram till nästa val, jag har precis ingen aning, befarar det värsta men hoppas på det bästa, just nu ser det illa ut, står och stampar, de har inte bestämt sig på nån punkt, de politiska partierna lever sitt eget outgrundliga liv, och världen kommer ju också se totalt annorlunda ut så allt är grumligt.....  

3. De politiska partier.

Finns inga stora ideologiska skiljelinjer i svensk politik idag som på 1900-talet, därför märkligt när man försökt förhålla sig till partierna.

Det var ju en gigantisk ideologisk strid under hela 1900-talet, det var en enda stor konflikt , i det stora mellan extremer, diktatur och demokrati, klassklyftor och det klasslösa, där tog alla ställning i vårt land i uppdelningen av två grupper, arbetare och företagare  när det sipprade ner i det lilla: en svensk modell med utjämningspolitik för arbetare eller borgarnas tänk för företagarna och vips så förändrades samhället och de två grupperna fanns inte längre och plötsligt bestod samhället av 20 grupper eller 100 grupper och därmed 20 konfliker, eller 100 konfliker. Stad - land, man -kvinna, infödd- nyanländ, de fick hitta på nya saker att snacka om. 

4. Analys av de politiska partierna

De är ju ruskigt lika varandra,  partierna, ideologiskt, och i sak.

Alltid : vilket parti är bäst för Sverige här och nu. 

Tycker det varit extremt svårt att välja sida, under 20 år, det är blandat, plus och minus, haft svårt att förstå socialdemokraterna , särskilt de senaste 10 åren, tänkt att det berott på total dräningen av kompetens , alla har lämnat, efter Lindh, kollaps, naturligt, hela partistyrelsen borta, Juholt var soppa, alla man gillat borta, och man har medvetet i stadgarna skrivit in "föryngring" och jag vill tvärtom, hade varit grymt med föryngring för 30 år sen, men idag?, ingen vill ju bli politiker bland kidsen, ingen tankesmedja heller under 2000-talet ... men det kanske är tasktigt att säga. Ja, taskigt prata kompetens.

Beror på något annat...

Gillar inte "man kan inte vrida tillbaka klockan"-mantrat, och man måste vara pragmatiska, jag tror stenhårt på marknaden som ide, när det handlar om varor och tjänster, det är folkets röst, folkets vilja, det som skyddar demokrati, folkmajoriteten det enda som kan rädda jorden, vad gäller mijön och annat, har historien visat, men i den här kärleken uppstod en övertro på marknaden, att den skulle fungera överallt, på ställen där det omöjligen kan fungera, och bevisligen inte fungerar, och man har tappat det självklara, att samhället måste vara uppdelat i två delar som övriga världen förstår, och vi har blivit en experimentverkstad, ja, när man studerat och upptäcker att vi är det mest extrema landet i världen med något som inte funkar, då blir man upprörd, och då måste man vrida tillbaka, man måste fatta att marknad inte funkar i kommunikationen, skola, räddningstjänst.    

I ekonmin har det också gått för långt nu i världen i alla fall och det har slagit slint i många länder men här kan jag förstå att politikerna i Sverige håller kvar vid skattesystemet, ur jämlikhetsperspektiv funkar det fortfarande bra i vårt land, om man jämför Sverige med andra länder, vi har bra med jämlikheten här. Men IMF har bytt spår, på det globala planet, Dokument inifrån igår, friheten håller på att knäcka väst på många sätt, världens 85 rikaste , de som får plats i en fyrans buss om vita västarna trycker in alla, de är lika rika som 3.5 miljarder människor på jorden idag... Säger sig självt att vi stagnerar, tillväxten, de kan inte konsumera eller investera den enorma förmögenheten som vi hade gjort om det varit jämnare fördelat. Väldigt farligt också. Lånebubblans läxa, Den globala maffian, nu när enskilda sitter på kapital på BNP-nivå, eftersom enskilda alltid kommer ha annan moral , egen moral .

Alla surrar om hyperojämlikhetens konsekvens i världen och kanske växer ny tankesmedja fram även i S efter den här mandatperioden. Funkar så här: inget land kan ta första steget att förändra skattesystem, då flyr de till annat land. Därför: rakt mot stupet för västvärlden. Ännu en gång. Den här inbromsningen pratar Obama och alla om när de möter världen men ingen vill ta första steget.

Lite som med uppvärmningen, eller kärnvapnen, inget land kan ta första steget, och rävsax, och vad gäller det militära skulle vi vara chsnslösa mot nordkorea och iran och lite samma med förmögenskatter och alla skattesystem för väst nu när världen är global, en tävling mellan länder.

Sägs att Löfven inte ville och fick övertalas rejält, han måste lovebombas, alltid gillat honom som person, och personligheten är viktig som statsminister.

Vet inte mycket om hans personlighet iofs, gissat att han inte är samma typ som Persson och Palme, läste deras böcker i höstas, ett enormt samhällsintresse, enormt, inte bara det man ser i rutan , de små frågorna men ständigt tänkande på idealsamhälle, tänkande tänkande på människor, psykologi, filosofiska texter typ.

De två var ju fan nästan lika intresserade av samhället som jag.

Manifest, ironi i det ordet troligen, vi i den ironiska generationen tar ironin som en naturlighet  , ska göra en topplista sen, vad som är viktigast i den svenska politiken, det som dominerat, och funderat över om jag ska ranka Friheten eller Kunskapen etta.... Känns som de dominerat detta år, även om genus och religion tagit över på slutet.

Men de där två urspåringarna berörde mig nog mest den här året, den urspårade Friheten som tagit sig obehagliga uttryck på alla sätt, darknet, skola, kommunikation, tåg, räddningstjänst, och den urspårade synen på ordet Kunskap. Det ordet som Palme hade som viktigaste begreppet i alla sina tal och böcker, han menade att samhället vilar på kunskap och kan hålla med även om den bara rankas fyra i mitt manifest.

Kanske borde rankas trea.

Den största förhoppningen , att alla svenskar med makt tar sitt sunda förnuft till fånga och inser självständinghet, kärlek, empati förutsätter kunskap.... Det som förebygger våld, extremism, det som skapar demokrati, ett funktionellt samhälle som Palme sa, och att det inte finns motsättning som den sekten som nuvarande utbildningsministern blev insyltat i i vintras menade. Men det är tugget plugget. 

Om begreppet Konservatism

Överkurs för politiska nördar.

Jag fastnade i dagsaktuell svensk politik i morse, den här fördjupningen kring begrepp, och begreppsförvirring , och kd och regeringens politik. 

Ordet är det heta för dagen, har gjort comeback efter 25 år i fryxbox och jag tycker nog egentligen det är bra att fler kallar sig konservativa annars skulle ju SD få ensamrätt på ordet och kan växa okontrollerbart.

I Finland röstar 45 % av väljarkåren på partier som kallar sig konservativa.

    Okej, konservativ betyder tron på  "det bestående, att bevara det gamla" och radikal betyder tro på "att förändra, testa nytt". Politik idag handlar om pragmatism, sak till sak. Man kan inte vara det ena eller andra som personlighet, det har tiden efter murens fall bevisat, att det inte handlar om grundinställning till samhället, när de som var konservativa blev blev liberala och enormt radikala.  

En treåring fattar måste vara pragmatisk i livet och göra det som passar bäst själv och även samhället måste vara det och jämföra system tidigare och i andra länder och se vad som funkat bäst och svårbegripligt allt annat och alla är överens om att tex svensk skola funkade bättre mellan 70-90 och det systemet kostade mindre och löjligt om det ska något med konservatism eller radikalism att göra.

Okej, nu har ordet börjat användas igen, och man är förvirrad och vill styra upp och det är egentligen bara i sakfrågan Invandring som jag förstår betydelsen av ordet som det används idag, kanske försvaret också. Är man konservativ i invandrarfrågan vill man ha lägre invandring i framtiden , vi ska dock komma ihåg att vi hade samma politik under 1900-talet, så fel säga "samma politik som då.", vi hade öppnare gränser på 1900-talet, det var lättare att få medborgarskap då. Den andra saken som gör ordet konservativ fel i invandringfrågan är uttrycket "samma samhälle som då", det kommer ju aldrig bli samma samhälle, det kommer alltid vara ett väldigt mångkulturellt samhälle det svenska med en väldigt stor andel med rötter i mellanöstern osv, även om vi stänger alla gränser idag så måste vi förhålla oss till mångkulturen och enda sättet att älska landet och samhället och framtiden är att älska mångkulturen som den ska defineras, (det begreppet har definerats väldigt fel i Sverige en tid, som att det ska finnas många olika lagar och språk och det som måste vara gemensamt i alla länder och samhällen, och det är klart sen att lagarna och språket och högtider och  allt det som vi räknar som gemensam kultur kommer förändras den dag om en invadrargrupp skulle bli i majoritet och det är majoriteten som styr landet, det är en annan sak)  , det är det jag menar med kärleken som nummer ett på listan, kärleken till samhället som det ser ut, och människorna som bor här och det är det sd missar, men visst, klart att det kommer vara "samma samhälle som på 1900-talet" i den mening att det inte finns helt nyanlända, om vi stänger gränserna, så klart att ordet konservatism är en träffande beskrivning i den här sakfrågan.          

 Det som fuckade upp de två begreppen totalt på 90-talet var när de partier som tidigare kallats konservativa blev de mest radikala i vår historia och skulle förändra precis allt allt allt, och de som kallats radikala blev konservativa, och nu vill ingen vara radikal , inte förändra nånting helt plötsligt, utom möjligen kd, eftersom de börjar prata om konservatism.

Förstår inte att ordet konservatism i aktuell svensk politik betyder abortmotstånd, och gammal kristen syn på män och kvinnor, och homosexuella, det har ju bara helt dött som politik i landet sen 70-talet, och är det till och med i kd idag. Liksom bara stryka streck över det, jag kan inte se nån sån framtid för nåt parti, vi har blivit för sekulariserade. Men det har med den amerikanska högern att göra, deras konservatism som smittar av sig språkligt.

 Jag har svårt att ta ställning om socialdemokraternas anno 2015 och vår regering idag är konservativa eller radikala, ledmotivet i rörelse är "man kan inte vrida tillbaka klockan" , partistyelsens mantra under 4 år, och det är ett radikalt uttryck men betyder i praktiken att man inte vill förändra nånting och har inte förändrat ett enda system (istället: mer pengar till det och det och det) och det är en konservativ syn på politiken, och samtidigt är det alliansens poltik man inte förändrat och den var ju radikal (både i historisk och internatinellt perspektiv...)

överkurs om Kunskap

 för skolsektsnördar

Övertänkte på kunskapsbegreppet....Kanske ska ranka det trea.

Bara för att alla ska förstå konsekvensen , hur det blev och kommer bli ännu mer när en liten sekt (som även utbildningsministern sympatiserade med i en interju i vintras) började definera kunskap som negativt, och hittade på en egen knäpp tolkning av det här ordet som var färdigdefinerat år 200 före kristus.

Utan kunskap rasar samhället, och liv, om man definerar ordet som det ska defineras, en sak är att över hälften av de som går ut skolorna idag inte vet vem Strindberg var, att hon i Baren inte har en aning om var Afrika ligger på kartan, 10 år i svensk skola. okej, det köper jag och är ingen kunskapssnobb på så sätt, charmigt med glesbygden, landsbygdens lilla värld, alltid gillat den, men det finns ju en helt annan dimension på kunskapen som är mkt viktigare, allt annat på listan förutsätter den, medvetenheten om friheten, kärlek, och kunskapen om kärleken och friheten och empatin och demokrati,  och ett samhälle bygger på kunskap om samhället, Kunskap är enda sättet att stoppa våld, extremism. Och det som byggde länder, mina förfäder som var fiskare och nästan besatta av kunskap hela livet upp till 94, det som skapar all lust, iver. Och den tredje konsekvensen av det nya kunskapslösa Sverige: Den myndighet och makthavare som inte värderar ordet kunskap högst blir per automatik orättvis, ojämlik, oempatisk, sanningsbegreppet luckras upp, man måste alltid ha ordet i ryggmärgen, glädje ska pumpas in , barnets jobbiga kunskapstörst när de bombar sönder oss med frågor,  Palmes definition av ordet och så som hela världen i alla tider definerat kunskap. 

När man läste den boken i vintras, Vad vill vi med skolan? kanske var det då man verkligen fattade hur sjukt det var.

Hur urspårat det var, som en diagnos, en bokstavskombination av hjärnor.

 Mannen hade tydligt en diagnos av något slag.

Och den var en av ledarna för sekten, som enligt egen hemsida inspirerat 800 skolor med sin verksamhet.

 Jag har aldrig läst en värre text. Det kan inte gå att hitta en mer förvirrad text nånstans i nån bokhandel i världen och den bestod av ord som inte finns och fullständigt omöjligt se något sammanhang i texten, inte ens i en enda mening. Det var obegripligheter på obegripligheter, och  formuleringar som inte en fullt frisk människa skriver "10 000 års erfarenhet" och blev bara värre och värre. läs de sista två sidorna, vad det börjar handla om då.  och det kallades "forskning", och hänvisade till studie efter studie, och de skulle bygga på intervjuer, men stod inte vad för intervjuer eller vad de handlade om, och omöjligt förstå vad resultaten skulle vara, fanns också ett stort diagram med massa bokstäver och siffror och totalt omöjligt att förstå nånting, det var bara h y x som han placerat i en tabell, det stod inte vad bokstäverna betydde, och allt var påhitt, alla studier var påhitt, hela texten var påhitt, känns helt obegripligt att han inte stängs av från alla universitet och allt, den som skriver sånt där som är brott mot alla regler om substans och sanning, allt var ju lögn, hela den texten som kallades forskning, och skriver man en lögnaktig text från början till slut , då ska man inte få syssla med sån här offentlig verksamhet  

Hade man läst samma text på nätet hade man varit 100 procent säker på en diagnos av något slag men den här är docent, och populär föreläsare

Man tänker alltid att personer har olika talanger och visst kan det vara så, mycket vanligt, att folk med högt IQ kan bli docenter, vassa föreläsare, och samtidigt vara fullständigt lost på analysen.

Men den här mannen måste ha någon slags diagnos, ingen som läst texten kan tolka på annat sätt och oavsett så visste man efter den boken att allt det där sanslösa handlar om psykologi, tappad verklighetskontakt, tappade alla värde, allting, psykologi som Quickfallet, som alla sekter, och håll dig borta från det där Fridolin. 

HEMSKT MYCKET HEJ

7 maj 

Två timmar. I bil. Imorrn fem. Igår noll. Som förra veckan. Vet inte hur det blir nästa vecka. Byta rutiner. Byta liv. Gjorde det för 3 veckor sen. Det som hände var att man fick en jävla massa tid. De kallar det livet. jag kallar det dubbellivet. Man strök alla rutiner. De onödiga. Och plötsligt hur mycket tid som helst. Igår visste jag inte vad jag skulle göra med all tid. Tid är lite antingen eller. Antingen har man ingen tid alls, eller för mycket. Igår tänkte jag: det här nya livet är isolation! Vad fan ska jag göra? Antingen gå tillbaka till de gamla rutinerna eller hitta på nya... Jag skrev Invandrarkvinnatandläkartema. Och sen en timme till , tidernas längsta utläggning om positiva och negativa begrepp, och motsägelsen i alla, tv, böcker, idrott, och lasterna.

De kallar det livet. Jag kallar det dubbellivet.

Bäst i Prag, ny programpunkt imorrn. Boorken sparkad, han fick välja : tv eller damer. Man måste förhålla sig lite ironisk till begreppet tv, som konsument, hur blir det annars..?  Samtidigt en viktig del av samhället, och om man har tv som arbetsplats annorlunda. En kväll öppnade jag tv-blogg, klockrent tänkte man och stängde efter två dar. Funkade ju inte. Kändes helknäppt. Skriva om tv-program, sätta betyg, kändes som tv-idiot, nörd, och tv-nörd vill man inte vara, lite synd att det inte funkade, de vill ju ha feedback på sitt jobb, vill alla. Tv är inget liv, det är dubbelliv, en motstridighet. Motsägelserna i allt, lasterna kunde man inte heller ta upp märkte jag, kaffe, böcker, spel, alkohol, snus, inte det där om pojkarna heller eftersom det tolkas som att man är emot flickorna, det skrevs en bok om livets motsägelsefullhet på 1800-talet och den var så full av motsägelser att alla missförstod den. Det var ju för spåniga texter igår, reda-ut-i-evighet-grejer, synd.  Invandrarkvinnatandläkartema var ju lite av Årets Spaning annars, har inte varit hos Folktandvården sen barn, kanske nångång vid 20, sen två olika privata, här var det ju rum efter rum och 52 bilder på tandläkare i entren, upptagninsområde på 130k, och två män. Total kvinnodominans, kvinnovärld, gumvälde, och hur kunde det bli så ... här också. Klart det är trevligare att bli omvårdad av kvinna, den här var hämtad från Top Model 17, extremt omvårdande, omtänksam, brydde sig på ett sätt som det skulle bli pinsamt om en man gjorde, klart vi män gillar utvecklingen, men inte så lyckat för samhället och yrket i stort, behövs alltid inputs, balans. Svårt fatta vad män jobbar med idag, förutom flyttgubberiet. Det är ett gubbvälde. Mer lyckad var integrationen, mångkultur av snitt som överraskade, 50-50 på bilderna vad gäller hudfärg, bossen över mig märktes först i talet och efternamn, assistenten hade mellanösternutseende. 

Vad annars då? Måste nyansera bilden av religion här märker jag, mkt positivt också, motsägelsefullt.....Pausade kontakter, sa till kompisar att jag skulle resa bort, och inte läst kompismobilen på 3 veckor, sms, pip pip pip, hör man varje dag, 6-7 gånger, hemskt mycket hej. Vad kan man ha missat? Om akut får de ringa. Surt att man förstörde invandrarkvinnatandläkartemat ... med en massa genus... och en massa pojkar ...i mellanöstern...floskler...

Det lösgjorde mest tid. Att pausa kontakter. Pausar man tv och de där 4-5 onödiga rutinbesöken på ställen under powerwalks blir det så mycket tid så man storknar av tid. Märkligt. Man kan gå under av tidspress, och man kan nog gå carzy av för mycket tid också.... Tandläkaren kanske har messat. Vore surt. Om jag missat. Får nog gå igenom de där 120 sms:en.  

POJKAR

Sverige - Kanada ikväll. Hockeysverige på plats, mot hockeyns hemland i det hockeytokiga Tjeckien. Finns över 300 000 kanadensare med svenskt ursprung stod det på nätet, när man sökte på Kanada-Sverige kom sidan upp som hette "relationer mellan Kanada - Sverige". Trodde det bara var en hockeyrelation....

Blir väl 6-2 ikväll, och handelsrelationen samma överlägsenhet: Kanadas export till Sverige uppgick 2007 till totalt 544,7 miljoner dollar, medan Kanadas import från Sverige uppgick till 2,1 miljarder dollar under samma period. Tror det kan bli jämnare ikväll.

Sa 3-3, och Ronald sa: vilken ironiker du är.... Kanada har 15 grymma män, tre topplinor, Sverige har bara pojkar. Vad fan var det jag skrev i går kväll? Efter tandläkaren...? Minns inte men det var något om pojkar. Och sen sa man till sig själv: temat för hela vårdagboken måste bli pojkar.

Och sen när jag vaknade i morse: fan vad trött jag är på pojkarna.

Men kan inte skriva om flickor, kvinnor, på det här relationsättet som med pojkar och män, funkar inte, kan bara bli ideologiskt, blir med manligt öga, kvinnor gillar inte det, och outhärligt för män läsa om män och deras realtioner på expertvis också, finns några såna manliga relationsexperter på nätet. Jag jobbar på min ironi. Det var temat hela uppväxten. Ja, vi var ironiker. Vi var maxade ironiker. Vi var födda med det.  Gillade inte det. Gick över styr. Gick crazy bananas. Gick helt absurt.... Som allt. Sällan balans. Alltid antingen eller. Blev ju snabbt cyniker. Det var inget vi uppfann åt oss själva, det fanns för tidigt i allt, ironin. Det var i fyran, eller femman? Kanske tidigare än så. Då det exploderade. De tre killarna som dominerade klassen, de var snyggast, populärast, vi var fyra som blev bjudna på alla ff-fester den åldern, ibland var föräldrarna med, den mest intima festen, eftersom det var den absolut snyggaste tjejen, jag hatade allt egentligen, som det gick ut på, pizza, dans, ryska posten, sanning eller konka, fattade inte varför jag blev bjuden, samtidigt spännande, smickrande, man fick inte säga nåt till klassen men på nåt sätt visste alla om det dagen efter, och några som aldrig blev bjudna på nåt, det var nog innan vi blev ironiker.... Det var allvarligt, är du nicke, sa mamman den gången, den de pratar om hela tiden, helvete heller, det var 17 killar i klassen minns man, 15 tjejer, hoppade av dansen, tävlingarna, sen var man tvungen bjuda tillbaka, bjöd hela klassen, spelade öppna landskap. De höll ihop, ironikerna. Skrattade hela tiden, när man inte skulle skratta. Skrattade åt allt. Skrattade åt allt. Skrattade åt allt. Till slut var inte roligt längre. Kändes som hån. Ingen fattade varför de skrattade, alla kände sig utskrattade. De blev lite allvarliga igen sen , åttan nian. Men fortfarande ironiker. Vi var alla ironiker. Jag var också ironiker, man var tvungen, men stenhård på att skratta åt rätt saker.

 Kändes på låtsas, gillade inte den känslan, inte liv på riktigt. Ironin har liksom funnits inbyggd, något att förhålla sig till alltid, livstemat. Inget fel , om man använder den på rätt sätt, mycket som är absurt, på 90-talet, idag, att alltid se ironiskt på det, ett sätt att hantera det. Jag är fast i det. Jag tar allting med ironi. Efter ett tag i alla fall. Hur allvarligt det än är. Så hanterar man det ironiskt. Dagen efter. I alla fall. Eller när det pågår. Och självironin. Man kan sitta och garva åt sig själv, saker man skriver....

Det är väl bra. 

Men sen runt 20, lumpen, mötte man för första gången hundratals från andra delar av landet och det var lite kulturkrock, inte ett dugg ironiska, liv på riktigt. Kändes underbart, jag svävade på moln, mina människor, riktiga, 

 Ska aldrig publicera det där tänker man, tex det man skrev igår, för allvarligt, för jobbigt tema, men man ser det ironiska i det. Och okej, självironi, det är fan ironiskt att jag skrev det, kul ju, och ännu roligare om bara jag ser ironin i det.     

 Jag har ingen aning om hur livet blivit om jag inte föddes i den ironiska generationen, kanske mer på riktigt, kanske jobbigare. Eftersom det var mer på riktigt. 

DJURSHOLM, SAAB OCH GLASS

vårdagboken 5 maj

 Kändismorgon. Titta, Dominika och Borg! Sa jag och han sa: Never, han ser generation Backhandstraff i hockey-VM och hon gör Prag, och Almenäs&David gör Lets Dance Best of 10 år i Dubai. Snacka din kändiskoll!! Javisst.

Titta Magnus Uggla! Först efter en halvtimme slog det mig: sitter i Saab, kör en Saab, ingen Saabfeeling, mer Opel, och sen tänkte jag: känns som Volvo. Hur länge sen senast? 20 år, mer, Saab är traktorfeeling för mig, Saab är halva livet, jag föddes i Saab och växte upp i Saab och lärde mig läsa och skriva och räkna i Saab och lärde mig Sverige i Saab och lärde mig alla kossor och kyrkor i Saab... Flyttgubbe hela veckan. Tisdag. Maj. Kampen mellan Triumf och GB i butikerna. Tagit fart. Deras gyllene årstid. Passerade Djursholm och det var en kändisspaning som hette duga, jag skötte ratten, som när jag var 18 och skjussade diLevafan hit och dit , inte haft bil på 5 år och .... Det var tidigt på morronen som vi passerade Djursholm, det nedre, eller öfre som de kallar den, in i hus, mellan centan och vattnet, hade kändistävling, matchen slutade 2-0, maxade Maiden, sen Girls in the summer clothes, Magic, det var inget hus, det var ett palats, finns bara palats här, palats efter palats efter palats, och inne i palatset: dörr efter dörr efter dörr. Bara tunga pjäser. Pianot var i princip helt omöjligt. Var på längre besök här för ett år sen. Familjen annorlunda, familjen exklusiv, dottern svår diagnos, fadern engelsman, modern norska, sociala till skillnad från övriga och intellektuellt stuk till skillnad från övriga, och Djursholm känns bara jurister, ekonomer, vd, Magnus Uggla för mig och samtidigt:  familjen Karikatyr i andra länder där de kommer ifrån: Fadern framgångsrik företagare. Modern hemmafru. Och skrev på en bok! Det är London 2015: hemmafrun som skriver på en bok! Och Djursholm 2015.  Och samtalet kom från hennes sida in på det här spåret: Har du läst den här, Nobelpristagare 2002? Garvade till inombords utan att visa det, och det slog mig: jag har aldrig deltagit i samtal förut där man snackat nobelpristagare varken bland 80-åringar eller 40-åringar och lite chock, förstumning, flyktkänsla. De ska flytta till England. Borde frågat varför. Borde frågat varför de hamnade här. Borde frågat om aktier. Borde frågat om Nobelpristagare. Vi snurrade runt sen och frågade ut varandra om glass och bilar. Han motorkille , på insidan och utsidan. Kebab, tobak, glass. GB-monopolet väck, fortfarande etta i tobaker, vissa kör båda ser jag, ica, större butiker. Triumf nischar sig på pizzerior. Köpte en tobak, många år sen nu, tiden går snabbt, minns hur den fule triumfmannen försökte kasta ut GB, jag har GB i blodet, men tycker de gick lite vilse på 90-talet, många skandaler, som när de tog bort sandwich , och det värsta: Piggelinskandalen. Stor snackis. Så här års, det största temat. Glassen. Huvudtemat upp till  15, 16. Piggelin etta för mig då, GBsandwich tvåa och Top Hat trea. Ingen Igookille som alla andra killar, hatade cola på den tiden, tappade helt förtroendet för GB när de gjorde om Piggelin, urvattnaden den, hela grejen försvann, tuggmotståndet, konsistensen. Vi i generation X snackar alltid det här temat i maj varje år och vi gillade inte köret med strut / våffla / mjukglass / kulor som Generation Ö före oss och när jag körde den där fem år reunioniet med bästis från högstadiet som jag surrade om igår sa frun: det enda han pratar om är när han och jag busade glassmania efter lunchen i femman, vi gick till butiken och köpte halvliter GB och delade och frossade... Saaben nära få lapp. Vi fick fly. Jag köpte Skruven, det var piggelinklass på den. Kan bara köpa isglass numera. Allt annat är godisvarning, eller gräddvarning, jag pallar inte godis längre, äter inte grädde, mjukglass, sånt, pallar inte Saab heller.

Ingen vidare nostalgi, servon kom, den gamle dog, den bruna, sen 99, sen 900, jag fick överta den första, nu stod det två Saab där, jag fick den grå, kortet två veckor efter 18, körde som en galning, överallt, ingen vanlig simpel manlig motorvurm bara rattvurmens självständighetsvurm, men de stod bara för en tank i månaden så den fick bli parkerad ibland också, jag var först i klassen med kortet, ett åt, inte så bra, fick ju skjussa alla överallt, efter plugget, några långa tripper, sommaren, nån kan man återberätta, en skruvad på vintern för att polaren var skruvad, galet diLeva-fan, köpt biljett till Gävle, Gasklocka, tog ju aldrig slut och efter fyra fem timmar Hamlet vilket var skruvat var han skruvad som den glassen och helt färdig för natten och skulle köra hem i natten och vi försökte hinna till plugget och minns att vi var hemma 04.20 och det var busigt eftersom vi hade kemiprov kl 08 och poängen för honom var att impa på tjejen i klassen som var diLevafan och han hade sprayflaska som man vattnar blommor med som han satt och sprutade på mig för att jag inte skulle somna vid ratten

CENSUREN, FEMINISMEN

vårdagbok 5 maj

VM festen. Prag-veckorna har bara börjat. Var e brudarna. Ronald ska dit, helgen när det är final. Nu är det läge att ta upp detta med hockeyn. Och gummorna. Kallar det Big bang Theori.

Jag har alltid tyckt det varit feltänk , men feminismen i Sverige spinner vidare på iden, att kvinnor ska visa makt genom att i framtiden göra allt det som män uppfann och gjorde i dåtiden. Jag har ingen aning om hockeyn kommer gå samma väg som fotbollen, troligen är det så, men det häftigaste för kommande tjejgenerationer vore väl att göra det som kvinnor uppfunnit, girl powern, verklig makt, kan vara fitnesssporterna, ridsport, eller precis vad som helst som vi inte har nån aning om idag , och utjämningspolitiken måste istället handla om att fördela pengar jämnt.... 

Den där Big bang teorin om "efterapa männen" vars budord är "matriarkatet ska vara rätt slags kvinnor och inte de manliga kvinnorna som nu" handlar väl mest om andra saker i samhället, politiken och sånt......  

Avslöjade för mycket om mig själv igår. Berättelsen om mitt liv. Jag måste börja radera vissa saker ur mitt liv om jag ska kunna fortsätta dagboken....

 TOPPLISTAN

vårdagbok, måndag 4 maj

Jidhe rockar i Prag, tv4 snabba på pucken, enda missen: var e brudarna. Lite Saudiarabien över VM.

Kväll, börjat med dagbok Äggklocka igen märker jag, brukar göra det på våren, skulle till tandläkaren, det får bli tema senare i veckan, invandrarkvinnatandläkartema. Kanske för långt, och provokativt tema. Har många andra i huvudet som skulle kunna bli ännu längre och provokativare, Jan Guillou, Bergman, Anna K, Zlatan, Engdahl, Wallraff, Noren, jag är livrädd för att börja på dom, då pågår det en månad.... Läxan från höstens misstag, började på en person och höll på en månad, fylla i,  lägga till, nyansera, så funkar allt man börjar med, teman och personer och relationer, och den personen dyker fortfarande upp. En jävla filosof från 1800-talet!!! Skulle luncha fint sen men vände i dörren och hamnade på Burger King. Fisk sa han, annars byter vi hak. Torsk i så fall sa jag , annars byter jag hak. Spana fisklös meny!!! Passerade Byggvaruhuset, tänker alltid på min bästis från plugget när jag ser det huset.... Han hoppade av plugg efter nian och började här på Byggvaruhuset istället och klättrade i huset och boss som 19 och farsa som 18 och när det var reunion under fem år senare och då hade han tre kottar . Vi kittade genom intressen. Som alla. Vi gillade att leka ihop helt enkelt. Personligheter och sånt, vet inte. Grejen med honom var att han var smartare än mig. Han hade ett grymt minne. Det var därför han lärde sig allt jättefort i bygghuset, fick ansvar, han som låste, stängde, när jag var där, och varför fick han inte grymma betyg? Ingen motivation, föräldrarna alkis, svårt hemma, nye farsan elak, ville alltid vara hos mig. Lättsam, glad, sån typ som man alltid hängt med, hundra procent small talk och inte lika mycket ironiker som de andra och sen på 90-talet blev han annorlunda och började lyssna på Ultima Thule och skälla på invandrare och om han läste den där existenstiella (stavas det så?) texten jag skrev på Valborg, då hade han smällt av, och jag är ironiker och skrattar hejdlöst åt den texten ett dygn senare, men det kommer alltid finnas humorlösa grubblare som inte skrattar.... Äter bara torsk om det ska vara fisk ute. Äter sällan ute numera, topp3 fisklistan är lite annorlunda nu, när man var liten rankade man abborre i botten, berodde på benen mest, vi fick alltid delarna med minst, stjärtbiten kallades de, men fanns alltid ben där också, benen vidriga, äckel, men också att vi kokade den alltid, ingen gastronomisk höjdare.

Jag skojade bara, jag föddes i Saab och växte upp i Saab men håller inte på och skriver en bok som heter Livet i Saab, den heter Livet som fisk. Abborre etta i ranking, bara fileer som gäller, lax tvåa, strömming trea, sik fyra, flundra femma. Mycket personlig lista. Gädda äter vi inte. Inte torsk heller, eftersom den inte finns. Torsk var ju solklar etta som liten. Anledningen: inga ben alls. Jag  har skrivit 2300 blogginlägg på temat fisk och glass och hästar och Saab, och ett på temat existentialism, det var nu på Valborg. Och skulle vara grymt roligt om någon trodde att jag tänkte på sånt. Budskapet är ju glasklart: Lev livet nu, och inte nästa gång. Eftersom det inte är säkert att det blir en nästa gång. Man kan lira på det på Betsson, utbetalningen fryser inne, oavsett, eftersom bolaget gjort av med alla pengar innan nästa liv. Känns som 50-50, taskiga odds på internet under trendliret Livet efter detta. BUDSKAP i texten: Och framtiden är magisk och nummer 1, och dåtiden och nutiden tvåa och trea på listan och livet efter detta sist på listan.... Men man måste alltid tänka på de humorlösa. Det kommer alltid finnas humorlösa som tolkar allt på fel sätt och jag kallar de grubblare.......... Alltså, de fattar ingenting  och därför måste de grubbla hela tiden.... Vi andra behöver inte grubbla. Jag har aldrig gjort det. I mitt liv. Budskapet i den texten är ju uppenbar: sluta grubba fundametalistiskt  över livets mening, exakt samma budskap som Zarathrusta föresten, och sen lär det finnas folk som läser och tror att jag är grubblare.... Det föds hela tiden nya människor, och man måste tänka på dom också, och det lär dyka upp någon om 120 år som tolkar det åt helvete... 

Den handlar inte om religioner. Den handlar inte om ateism. Men den handlar litegrann om fundamentalism, och framtiden.  

Jag ska låta den texten ligga kvar en månad! Jag vill ha något att skratta åt.

KLASSBLANDNING o LOVEBOMB FLUNDRA

vårdagbok  4 maj

Måndag morgon. Ny vecka. Nu ska man snacka hockey igen. Ekman Larsson grym. Ny generation. Generation noll backchecking. Stadskampen över, nu är det Landskampen, VM. Märkliga städer i år, Växjö och Skellefteå. Inga märkliga länder i VM. Kanada förkrossande överlägsna. Och skillnaden mellan stadskampen och NHL har aldrig varit större....Samma på damsidan. Under VM i Sverige, annan nivå over there. Klassblandning. Wow, grymma matcher i början av detta VM, äntligen som Fylking sa, det är så här hockey ska vara och annat än Sotjisömnpillret och högtryck på läktaren och alla VM borde gå i Tjeckien och inte i zzzzz-Globen.

Generation Ö har annan lista än generation X, när det gäller fisk. Och större skillnad mellan A-lag och B-lag, när det gäller fisk. Klassblandning för dom. Inte samma divisioner. Sik och lax krossar fullständigt, fullständigt, manglar, mosar, som att jämföra eliten med Eddie The eagle, när den där amatören flundran kommer på tal...... Flundra är ett hån. Ingenting. Den jag gillar. Den får ett finger. Den är inte ens division 8. Utbuad.    

Utmobbad

Utröstad på en öde ö.

Jag älskar flundran.

TILLBAKA TILL VERKLIGHETEN

vårdagbok. 3 maj

Det är söndag kväll. Mess på mobilen. Nåt om nät. Nätverksamheten. Tänker på torsken laxen. Ordentlig vår. Hockey-VM drar igång, såg 10 minuter på Barenfinalen, stängde av, det var för pajigt. Inte mycket reality i realityn. Men jag kommer alltid älska verkligheten. Jag är kluven till tv och det är därför jag stänger av och zappar hela tiden men tror jag kommer fortsätta gilla verkligheten ... På tv också... Trots den här Barenfinalen. Torskens historia är tragedin, nummer ett och bara dog ut. Pimplade på djupt vatten. Det roligaste fiskeriet. Lättaste, barnsligaste. Saxar och nät och skötare var inga barngrejer. Inte spö heller. Vi höll på med spö alls. Ineffetivitet. Turismamatörism. Pimpla torsk var att meta. Bara kasta in betet från båten. Fanns massor. Minns en gång ute på djupt vatten. Varsin lina. De var vrålhungriga. Stimmet. Torsken. Napp direkt och sen rulla upp. Höll på så, kanske en halvtimme, drog väl upp 20 var, stora. Vi måste sluta sa farsan. Neeej ropade vi. Båten kommer sjunka. neeeej. Till slut var vi tvungna, båten helt full, man var riktigt förbannad, ville inte sluta, som lek. Det är söndag idag. Imorrn: plask ner i våren, poolen..... Jag dyrkar verkligheten. Jag har alltid varit besatt av verkligheten. Det upptäckte jag när jag var 10 år. Nej, ännu tidigare. Kunde bara läsa Åshöjden, det var för overkligt för att vara fantasy. Gillade Emil. Och Madicken, Saltkråkan. Det var verklighet. Hatade Bröderna Lejonhjärta, all fantasy, gillade inte Pippi heller, allt föll när hon lyfte hästen. Karlsson var grym i rummet, och sen kom den där jävla propellern fram och då tappade jag intresset totalt. Jag vill bara spana på verkligheten. Ni andra kan spana på livet efter detta. Inget för oss realityfans.  

Söndagsspaningen är att laxen kan gå samma väg som torken. Sett såna tecken. Färre och färre. Känns som: torsken laxen. Man får max en per natt. Som gädda och flundra. Förra året. Och då var det odlade. Som rymt från burarna. Man kan se skillnad både utvändigt och inuti. Jag ser ingen skillnad. På utsidan. Eftersom jag är färgblind. Men på insidan ser jag. Regnbågen. Trots blindheten. Den intensiva röda färgen. Gillar inte odlad. Broilers.

Om laxen är torsk, beror det på människan, eller fiskarna?

Vet ej. Kanske på de andra fiskarna, abborre, sik, mört har ju tagit över, de tre senaste åren har det varit invasion, inte minst abborre. Om man lägger nät längre in mot land mellan juni-1 augusti måste man dra upp de direkt. Annars blir det 30 abborre på ett nät. Det är surt. Och helt sabbade nät. I augusti har de försvunnit ut mot djupare vatten. Också lite surt.

KAPET

2 maj

Om du säger fel många gånger blir det rätt, sa han spydigt till stackars flickan bakom kassan, skvaller med Ronald, som Dollar kallar honom efter Ronald McDonald, skräpmatskungen, vi har börjat ta över Mikes alla sjuka smeknamn på alla, kafferepet pågår en timme känns det som, det är som en gåta för honom hur Plåtslagaren kan vara ihop med den där, bara pga size, large, eller xl, han skrattar alltid rått åt det där, han tycker det är hysteriskt kul, han tycker det är humor, jag har nog lite snällare humor, hon måste vara i 120 klassen åtminstone och sticker ut i Sverige men inte ovanligt i USA, ser ut som en polsk kulstöterska brukar han säga, kanske är Borg och Dominiqa säger han, kanske är en skicklig hypnositör, som har sex med honom utan att han vet om det, ett annat mysterium löst, varför Dollar varit så down på slutet, strul med tjejen, extra mycket strul, så mycket strul att det varit slut två månader, du är ett kap Dollar, peppade han i mobilen, fatta att du är ett kap, och hon som failat, gjort bort sig, missat allt, tonen rå med hjärtlig, du är ett kap Dollar, tusen sötnosar väntar runt hörnet, testa Next Love, dejtingsajten för skilda, testa finlandsfärja, vi sitter på Burger King och skräpmatar, han är rolig som vanlig och lite för bullrig som vanligt, i mobilen och du är ett kap för fan, ett kap för alla de där som redan har en snarkare hemma som glor på Greys Anatomi oxh Parneviks, paprikapulverkillarna.

Lägger på, Nicke ropar han till mig, var är våra kap då?

VÅREN

vårdagbok 1 maj

Våren är här. Fick jag veta igår. Av Bo vid brasan. Och Ronald.... Undrar vad det innebär, det kommer bli en vår som inte liknar tidigare vårar. Undra sa flundra om gädda är fisk. Uttrycket vi körde med. Fiskfamiljen.

Jag ska inte övergöra nånting, bara göra det, jag ska göra vår som jag aldrig gjort vår förut. Det ska bli en fullständigt magisk vår, precis allt jag inte gjort förut ska jag göra nu, jag ska göra allt utan att övergöra det, kan bara göra allt om jag inte övergör allt, jag ska inte göra nånting som jag gjort förut, bara göra det på samma sätt, allt jag gjort, som jag aldrig gjort förut.

Han är bra på pepp.

Häng med mig. Jag är grym på att hänga. Jag är expert. På att byta liv. Pirr i magen, undrar vad som kommer att hända, undrar vad det nya livet kommer innebära, nya jobbet, vänner, undrar hur mycket man kan publicera på nätet   

SPEKULATION OM MIN FRAMTID

I

Senaste veckan har jag hört många korkade besserwissers säga

Att de vet att det kommer gå bra för mig i framtiden

Jag fick bara den här frågan och svarade

 Jag hoppas inte 

Att de vet så mycket om livet

Som de tror

Det är mycket prat om livet efter detta och det är en metod att undvika

Framtiden

De påstår att de måste ha nåt att leva för, något annat

Jag tror de ljuger för sig själva

Om de verkligen tror att de vet allt om mig som de påstår, då skulle de ju inte längre ha något att leva för, då skulle vi leva för nåt annat

Det är klart att de som skrev Bibeln i efterhand ångrar att de skrev

Det där kärleksbudskapet

Det var givet att de som blev inspirerade 

Inte skulle förstå 

Och sen skulle göra allt för att vi andra inte skulle förstå det de förstod

Det kanske gäller Koranen också  

När jag öppnade den svenska morgontidningen idag för första gången på en månad kom jag att tänka på vad den där svenske estradören som growlar fram poem om sorgen svarade i en intervju i höstas på frågan om han följer med det som händer i världen: Absolut inte! Jag är intresserad av livet. Helt enkelt. 

Och ja, vi måste bry oss om våra liv också och inte bara de som pågår 100 mil bort och hans liv är sittande rökande lya vägg i vägg med Sveriges farligaste

och mest trafikerade vägkorsning läsande Poe tittande film noir samlande inspiration

att jobba igen om tre år skrivande på natten, om natten, och ja visst, det dör en halv miljon människor varje dag 

På jorden

och vi kan inte följa med alla till graven

Men vi får inte sluta bry oss

 rycka på axlarna 

40 har dött detta omtumlande år

och 300 strider i dagarna i fronten och 1000 är sugna

sedan de två bokstäverna dök upp som lockelse för alla unga svenskar att bli bokstavstroende 

Det var kanske korkat

Av de tidiga människorna som var de bland de tidigaste som lärde sig skriva

Att formulera sig så där

Det var kanske givet att vi skulle börja döda

Halshugga

Våldta och tortera

De som inte ville ha nåt svar

De där människorna

Som tror att dom vill veta allt

II  

Vad ska man svara

 De där människor

som tror att dom redan vet allt?

Hon gav mig ingen betänketid

Vi kan bara spekulera om framtiden

Det är bra

Det spelar ingen roll att vi spekulerar

Vi kommer aldrig få veta något ändå

Jag längtar till framtiden

Då slipper jag spekulera

Det finns människor som undrar varför jag älskar det här livet så jävla mycket

Jag vill inte byta liv med dom

De där människorna

Som inte vet om att de ska dö

De som bara pratar om livet efter detta

Det skulle vara ett hemskt liv

Om vi inte längtade till framtiden

Undrar hur mycket vi vet om livet

när vi dör

Jag vill inte veta

Vi vet allt om dåtiden

Det är nog inte därför vi tycker så mycket om den

Jag har alltid undrat hur livet skulle vara

Om vi visste allt om framtiden

Nej, jag hoppas verkligen inte 

att vi vet så mycket om livet

som vi tror

Jag tror inte vi vet mer om livet då

När vi ska dö

 Och jag har alltid undrat vad fan vi egentligen VILL veta om livet när vi ska dö?

Jag tror inte vi vet mer om döden

I framtiden

De där människorna

Som tror att dom vet vem jag är

Som kräver svar

Som säger att dom tror att JAG vet allt

Som ständigt snackar om att de ska hjälpa mig

När jag hjälpt dom

Jag vill inte veta nånting om deras liv

Jag vet egenligen inte ett skit mer än vad dom vet 

Jag tror faktiskt inte att dom vill veta så mycket som dom tror att dom vet

Jag vet inget om livet

I framtiden

Det är bra

Det är därför jag längtar

Samtiden

Avgudar dåtiden

Hoppas det är samma sak

I framtiden

Så mitt svar , efter en minuts betänketid, blev: vi vet förutsättningarna, vi har hört dom tillräckligt många gånger

Ja, när vi föds vet vi inte om att vi ska dö

Inget nytt

Ja, när vi föds vet vi inget om framtiden

Och det är bra

Annars skulle vi inte fatta nåt av livet

När vi är 20 vet vi allt om livet

Och det är inte bra

För framtiden

Ja, det kändes helt naturligt att mitt svar till henne måste bli:

dåtiden är ju självklart det enda vi bryr oss om när vi dör

Det är därför vi måste passa på att leva nu

Annars skulle vi inte längta till framtiden

Men jag undrar faktiskt om framtiden skulle kunna påverka mitt liv särskilt mycket

Som de där människorna som vet allt om mig säger

 Allt är ju ändå bara speklationer.